Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Sverker d. ä. - Erik den helige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK DEN HELIGE
det varit med konung Sverkers understöd, som de sedermera
höjde upprorsfanan mot konung Sven och år 1154 fördrevo
honom från Danmark.
Sverkers regering synes hava fått en bråd ända. I
västgötalagens konungalängd upplyses, att »hans hästesven mördade honom
om julottan, då han skulle fara till kyrkan». Ett senare påvebrev
talar om Sverkers död för »en viss hans egen camerarius» hand,
och en liknande utsaga återfinnes i Saxos krönika. Vi kunna
sålunda såsom säkert fastslå, att Sverker blivit dödad genom förräderi
av en av sina tjänare. Saxo antyder, att den egentlige anstiftaren
av mordet varit den danske prinsen Magnus Henriksson, son till
de förut omnämnda Henrik Skadelår och konung Inge d. ä:s
sondotter Ingrid. Uppgiften förtjänar tilltro, ty Magnus Henriksson
kunde ju göra gällande arvskrav på den svenska tronen och
befinnes sedermera bringa en annan svensk konung om livet. Man
skulle möjligen även kunna antaga — såsom från Sverkerskt håll
ett halvt århundrade senare hävdades — att det nu i Sverige
framträngande nya Erikska partiet icke stått alldeles främmande
för det begångna våldsdådet. Saxos framställning låter oss
förmoda, att kungamordet begåtts vid 1150-talets mitt. Sverker
skall hava jordats i Alvastra. I senare tid ha genom utgrävningar
blottats resterna av åtskilliga byggnader, däribland ett kapell,
vid Ombergs södra sluttning, vilka blivit satta i samband med
konung Sverker och hans familj.
ERIK DEN HELIGE.
Med Sverkers närmaste efterträdare, Erik den Helige, föras
vi in på ett av de mest omstridda problemen inom den svenska
medeltidshistorien. De pålitligare källorna lämna oss här nästan
alldeles i sticket, och vi äro på de flesta punkter nödsakade att
söka oss fram förmedelst hypoteser, vilande på en synnerligen
osäker grundval.
Såsom ovan påpekats, antyder Saxo vid ett par tillfällen
framträdandet av oro och split i landet under konung Sverkers senare
regeringsår. Man har stundom antagit, att denna sålunda bety-
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
