- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 2. Äldre medeltiden /
47

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Erik den helige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERIK DEN HELIGE

samtidige Saxo nämner ej ens konung Eriks namn, utan omtalar
blott, att den av honom angivne upphovsmannen till Sverkers
mord, den danske prinsen Magnus Henriksson, inom kort fick
sitt straff, i det att han »i den strid, genom vilken han sökte
undanrycka Sverkers son Karl, vilken han berövat hans fader,
även riket, med döden fick umgälla sin brottsliga gärning». Man
kunde härav föranledas till tvivelsmål om huruvida Erik
verkligen uppnått ställningen av legitim konung i Sverige. Dylika
tvivelsmål torde dock i betraktande av ovan anförda källuttalanden
i stort sett vara obefogade. Saxo behöver icke ha haft närmare
kännedom om den inre situationen i Sverige under dessa
upprörda år, och även om så varit fallet, har han ju icke
nödvändigtvis måst i sitt arbete beröra händelser och förhållanden i ett
främmande land, vilka icke hade någon direkt relation till hans
ämne. En viss modifikation i vår uppfattning kanske dock Saxos
hållning tvingar oss till. Vi måste säkerligen medge möjligheten
av att efter Sverkers död häftiga tronstrider utbrutit i Sverige,
i vilka redan från början jämte Erik både Karl Sverkersson och
Magnus Henriksson tagit del, och att Erik till äventyrs aldrig
nått fram till erkännande i alla delar av riket. I någon mån
förtjänar i detta sammanhang att tagas i betraktande, att den
Sverkerska traditionen i början av 1200-talet insinuerade, att Karl
Sverkersson omedelbart efterträtt sin fader på tronen.

Eriks konungagestalt skymtar dock ännu blott dunkelt för vår
syn. Veta vi i själva verket ingenting mera om denne svenske
konung än vad de nyss åberopade källorna givit vid handen?
Vi nå härmed fram till de stora avgörande frågorna i konung
Eriks historia.

Vem var denne Erik, som sålunda helt plötsligt framträdde
såsom konkurrent till den nygrundade Sverkerska ätten? Liksom
beträffande Sverker måste vi även i fråga om Erik erkänna vår
okunnighet. Sina tronanspråk har han förmodligen grundat på
sin gemåls förnämliga härstamning. Tidig norsk-dansk liksom
yngre svensk tradition uppgiver, att Eriks fader hetat Jedvard.
Det finnes naturligtvis ingen anledning att betvivla denna
utsagas riktighet; namnet förefaller närmast vara av engelskt
ursprung.

47

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 30 09:47:10 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/2/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free