Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Knut Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMPEN OM RIKSENHETEN
nytt framkastade hypotesen, att Sveriges huvudstad, Stockholm,
räknar sina anor just från konung Knut Erikssons tid — även om
man ej förbiser den strax nedan påpekade möjligheten, att
befästningshänsyn i detta fall spelat en avgörande roll.
Men ej blott fredliga tyska köpmän nalkades under Knut
Erikssons dagar på den mångbefarna Östersjön Sveriges kuster.
De hedniska folken söder och öster om Östersjön, vilka tidigare
fått känna tyngden av de nordiska vikingahärarnas angrepp, hade
alltifrån 1000-talet med den skandinaviska offensivkraftens
tillbakagång rest sig till våldsam och hänsynslös kamp mot sina
kristna nabor. Vilda sjörövarflottor fyllde hela Östersjön, och de
nordiska staterna måste uppbjuda alla sina krafter för att skydda
sig mot de fruktansvärda fiendernas härjningar. För Sveriges
vidkommande kom faran närmast från öster, från de barbariska
folken i Östersjöprovinserna och vid Finska viken, och källorna
antyda vid åtskilliga tillfällen fientliga flottors strandhugg på
svenskt område. De hedniska piraternas aktivitet synes hava just
under konung Knut Erikssons tid blivit särskilt påträngande.
Den svenska traditionen har bevarat ett — i detaljerna måhända
tämligen osäkert — minne härav, då den förtäljer, hurusom »år
1187 staden Sigtuna brändes av hedningarna och Johannes, den
andre ärkebiskopen i Uppsala, dödades av dem vid Almarestäk».
Konung Knut har för visso icke i hjälplös overksamhet bevittnat
rövarskarornas framfart. Säkerligen har han på lämpliga ställen
låtit uppföra fästen och skansar (kanske också kyrkor med
försvarsanordningar); man tänker härvid närmast på Stockholm vid
infartsporten till Mälaren och på fästet vid Kalmar. Dessutom har han
väl sannolikt vänt sina tankar mot en uppryckning och
reorganisation av rikets sjömakt. Ett bevis härför torde ligga i den s. k.
Gutasagans berättelse om att Gotlands invånare förbundit sig
att med sju krigsskepp följa den svenske konungen i härfärd
mot hedniska folk eller vid förfall betala fyratio markers
ledungslame för varje fartyg. Efter allt att döma avser nämligen denna
berättelse Knut Erikssons tid: man har med rätta påpekat, att
förpliktelsen att ställa sju ledungsskepp torde hava inneburit,
att var och en av Gotlands sex sjättingar ställde ett skepp och
det nu fullt uppvuxna stadssamhället Visby det återstående sjunde.
ö6a2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
