Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Sverker d. y. Karlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERKER D. Y. KARLSSON
kyrkans ärenden vända sig till ärkebiskopen av Lund med
undanskjutande av ärkebiskopen av Uppsala, vilket ej tyder på någon
större tilltro till den senares förmåga och inflytande. Dessutom
framställer påven direkta, grava anmärkningar mot det kyrkliga
tillståndet i Sverige. Sålunda skulle lekmän i Sverige hava förgripit
sig på andliga personer, då dessa »vägrade att underkasta sig
deras dom eller att efter deras vilja mottaga eller lämna kyrkor».
Konung Sverker hade även själv till påven inberättat, att de
svenska lagmännen vid sin årliga laguppläsning på tingen såsom
gällande rätt angåvo, att ingen ägde frihet att på sitt yttersta
skänka något av sin egendom till kyrkan utan arvingarnas
närvaro och samtycke samt att andliga personer ägde att svara inför
världslig domstol.
Det är sålunda tydligt, att konung Sverkers kyrkovänliga
politik mött ett mycket bestämt motstånd inom landet. Vi
konstatera framträdandet av den redan tidigare påvisade oviljan mot
fri testationsrätt till kyrkans förmån. Vi konstatera även och
framför allt, att de av konung Sverker särskilt införda kyrkliga
nyheterna icke blivit i sin helhet accepterade. Betecknande är
i detta sammanhang att finna, att det varit stadgandet om
»privilegium fori», den andliga domsrätten, som av den allmänna
meningen förkastades. Den kyrkliga egendomens skattefrihet
refererade sig närmast till den kungliga myndigheten allena, varför
den av folket kunde lämnas obeaktad, men »privilegium fori»
ingrep djupt i den gällande rättsordningen och måste omedelbart
framkalla de konservativa bondemenigheternas reaktion.
Den opposition mot konung Sverker d. y., vilken vi sålunda
se inträda på det kyrkliga området, har säkerligen sammanhängt
med framväxandet av en opposition i allmänt politiskt avseende.
De närmare omständigheterna härvid låta sig emellertid endast
gissningsvis bestämmas. Konung Sverker, vilken tidigare synes
hava varit gift med Benedikta, av den danska Hvidesläkten, hade
tydligen för att befästa sin position ingått nytt äktenskap med
jarlen Birger Brosas dotter Ingegärd. Med denna erhöll han
år 1201 sonen Johan. För den händelse den ovan framställda
hypotesen angående en vid Sverkers tronbestigning skedd
överenskommelse mellan det Sverkerska och det Erikska partiet är riktig,
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
