Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 1. Kampen om riksenheten 1060-1250 - Erik Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK ERIKSSON
1250. Påven lät högtidligen påbjuda, att i enlighet med kardinal
Vilhelms föreskrift vid varje domkyrka i Sverige liksom i den
övriga kristenheten skulle finnas ett domkapitel, vilket det
tillkomme att vid biskopsledighet utse den nye biskopen. Vi hava
säkerligen icke att fatta förhållandet så, att det just varit
härigenom som domkapitlen först infördes i Sverige — spår av
sådana finnas tidigare både i Uppsala, Skara och Linköping. Men
otvivelaktigt är, att hädanefter domkapitelsinstitutionen blev
allmän och officiell i Sverige och att de förut tämligen oreglerade
biskopstillsättningarna i främsta rummet ansågos ligga i dess händer.
Säkerligen har den statskloke Birger Jarl med en viss oro sett
den konsolidering av kyrkans ställning i vårt land, som
nyssnämnda åtgärder inneburo. Redan Skeninge mötes beslut vittnar
genom sin formulering om, att Birger ansett sig böra noga akta
på att kronans höghet icke på något sätt lede intrång. Att
domkapitelsfrågan först löstes genom ett påvligt brev utfärdat efter
kardinal Vilhelms återvändande från Sverige tyder också på, att
Birger Jarl på denna punkt gjort bestämt motstånd mot de
kyrkliga kraven. Vi få senare anledning att återkomma till detta ämne.
En annan betydelsefull tilldragelse i den svenska kyrkans
historia är även att förlägga till konung Erik Erikssons tid. De
båda nyskapade tiggarordnarna, dominikaner- och
franciskanerordnarna, hade börjat sitt segertåg genom Europa, väckande
folkens religiösa liv till ny och fruktbar utveckling. I Sverige
synas de första klostren tillhörande dessa ordnar hava grundlagts
just under 1230- och 1240-talen. Här skola nämnas
dominikanerklostren i Sigtuna, Skeninge, Lödöse och Visby,
franciskanerklostren i Visby, Söderköping, Skara och Uppsala.
Sveriges utrikespolitik under Erik Erikssons regering har i
huvudsak behärskats av samma problem, som gjort sig gällande
under hans företrädares. Oron i Östersjöländerna, där Sveriges
grannar kämpade om inflytandet, tvingade även Sverige att i
dessa trakter bevaka sina intressen. Liksom i hela Europa har
väl också i Sverige tidens korstågstankar trängt sig fram, på ett
fruktbart sätt förmälande sig med nationella och dynastiska
expansionssträvanden. En reell anledning härtill låg ju redan i det
6—230936. Sveriges historia. H.
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
