Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Ladulås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
Dessa reflexioner föra oss emellertid över till en undersökning
av konung Magnus’ ställning till aristokratien.
Krigsväsendets så småningom skeende ombildning gjorde
även i vårt land det pansrade rytteriet till krigsmaktens viktigaste
del. Redan på 1100-talet torde dylikt rytteri hava förekommit
i Sverige, och från Birger Jarls tid skymta utländska legoryttare
allt oftare i källorna. För Magnus Ladulås har det tydligen
redan från början stått klart, att för en stark svensk statsmakts
uppbyggande och upprätthållande krävdes organisationen på
nationell grund av en stående och slagfärdig ryttarhär.
Alsnö stadga är till vår tid bevarad i ett synnerligen
bristfälligt skick, i det att vi känna densamma endast i opålitliga
avskrifter. Då stadgan anger sig själv vara tillkommen på Alsnö
år 1285, har denna uppgift vad tidpunkten beträffar kunnat
uppvisas vara felaktig, ity att i stadgan åberopas såsom
medverkande vid stadgans tillkomst åtskilliga personer, vilka bevisligen
avlidit redan flera år tidigare. Det torde också numera få anses
fastslaget, att Alsnö stadga emanerat från det ryktbara Alsnö
möte i maj 1279, vilket såsom ovan omtalats bragte definitiv
uppgörelse i tronstridigheterna.
Alsnö stadga är det grundläggande dokumentet för
ryttartjänstens införande i vårt land. Vi läsa i dess tredje paragraf
följande:
»Eljest emedan det är väl värdigt, att de, som framför.
andra följa oss både med råd och hjälp, att de hava mer ära,
så giva vi alla våra män och vår käre broder Bengts män och
alla deras brytar och landbor och alla dem på deras gods äro
fria från all kunglig rätt, så ock alla ärkebiskopens svenner och
alla biskoparnas svenner. Vi vilja också, att alla de män, som
med stridshäst tjäna, att de må hava samma frälse, vem de än
tjäna.»
Detta ryktbara stadgandes huvudsyfte är tydligen att
medgiva en särskild förmån åt de personer, vilka fullgjorde den
kostbara krigstjänsten till häst, såsom en skyldig ersättning från
statens sida för deras prestation. Ersättningen bestod i frihet
från »all kunglig rätt», sålunda närmast frihet från skatt och
måhända också frihet från den kungliga bötesuppbörden.
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
