Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Ladulås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS LADULÅS
betet. Drots- och marskämbetena hava otvivelaktigt skapats efter
utländska mönster och från början varit avsedda att beklädas av landets
inflytelserikaste män. Båda ämbetena voro dock ännu föga
utvecklade, och några fasta regler rörande omfånget och arten av deras
verksamhet förefunnos icke.
Om en nära förbindelse mellan konungamakt och landets
ledande samhällsklasser sålunda otvivelaktigt åvägabragts under
Magnus Ladulås’ styrelse, ha därför ingalunda allvarliga
konflikter mellan konung och stormän blivit helt förebyggda.
Förlikningen med Filipssönerna i Alsnö i maj 1279 tycks ej hava ägt
långvarigt bestånd. Redan året därpå (1280) finna vi konung
Magnus i öppen motsättning mot samma stormannakonfederation.
Segern blev nu emellertid helt konungens, och de tre
insurgentledarna Johan Filipsson, Birger Filipsson och Johan Karlsson
avrättades (aug. 1280). Under följande år ha orosanledningar
säkerligen ej heller saknats. Konung Magnus har dock uppträtt med
största moderation och skickligt förstått att lugna sinnena. De
upproriskas till kronan förbrutna egendom har på ett eller annat
sätt återställts, och konungen har excellerat i förmedlingen av
»politiska» giftermål mellan oppositionens huvudmän och
konungens kvinnliga släktingar. I ett fall har konung Magnus likväl
uppträtt med obönhörlig stränghet. Riksrådet Svantepolk
Knutssons dotter Ingrid bortrövades i slutet av 1280-talet av den
västgötske stormannen Folke Algotsson, son till lagmannen i
Västergötland Algot Brynjulfsson och broder till den dåvarande
biskopen i Skara Brynjulf Algotsson. Konungen ingrep genast
med hårda straff emot brottslingens hela släkt, och t. o. m. den
mäktige biskop Brynjulf måste bekväma sig till förödmjukande
förpliktelser. Man tycker sig ana mera vittgående komplikationer
bakom denna tilldragelse.
Vi övergå till Magnus Ladulås’ verksamhet inom den inre
styrelsens övriga grenar. Huru knappa källorna än äro, få vi
även här ett starkt intryck av konung Magnus’ nyskapande kraft
och vittskådande statsmannablick.
Den nya, epokgörande insats på lagstiftningens och
rättsväsendets område, vilken Birger Jarls regentgärning betecknar, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
