- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 2. Äldre medeltiden /
135

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Ladulås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAGNUS LADULÅS

gående kodifikationen av landskapsrätterna. Hans sonson, konung
Magnus Eriksson, meddelar sålunda, att Närkes, numera tyvärr
förlorade, landskapslag blivit av farfadern stadfäst.

Det ovan citerade uttalandet i Skeningestadgan om
konungens »dom» och om hans »brevs» rättskraft bär vittnesbörd om
Magnus’ målmedvetna handhavande av den konungens högsta
domsrätt, vilken under århundradenas lopp så småningom
framväxt ur konungens fridsvårdande uppgift. Belysande i detta
avseende är även det
nyligen konstaterade
förhållandet, att Magnus vid
utövandet av sin
domarverksamhet använt ett
särskilt kungligt domsigill
— sigillum »ad causas»,
såsom den samtida termen
lydde.

För den svenska
civilförvaltningens
utveckling har Magnus Ladulås’
regering blivit
banbrytande. Den starka
konungamakten kunde på KONUNG MAGNUS LADULÅS’ DOMSIGILL.
detta område förfara med Orig. i Danska Riksarkivet.
så mycket större frihet
och konsekvens, som det här i allmänhet gällde
angelägenheter, vilka för bondemenigheterna icke ägde något
omedelbart intresse. Vi se sålunda konungens administrativa
lagstiftning från denna tidpunkt taga mera tydliga konturer. Men till
denna administrativa lagstiftning anknöt sig helt naturligt också
en begynnande ekonomisk lagstiftning rörande sådana frågor och
förhållanden, för vilka den landskapliga rättsbildningen av olika
skäl blev otillräcklig eller som mer eller mindre föllo utanför
densammas synkrets.

Vad Magnus Ladulås betytt för skapandet av en svensk
ryttarhär och för organisationen av ett världsligt och andligt
frälsestånd i Sverige har ovan utförligt framhållits. Tvenne ryktbara

135

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 30 09:47:10 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/2/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free