Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Birger Magnusson - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS ERIKSSON
Gotland, har den detroniserade konungen måst med maktlöst raseri
bevittna vad som skett. Gent emot det förenade Sverige-Norges
eniga vilja förmådde hans svaga krafter intet. På hösten 1319
drabbades han av ännu ett svårt slag, då hans gamle vän och
hjälpare från fordom, konung Erik i Danmark, avled. Snart
hotades också hans personliga säkerhet. Enligt yngre handskrifter av
rimkrönikan har Mats Kettilmundsson — förmodligen på våren
1320 — gljort ett tåg till Gotland för att infånga konung Birger.
Konungen hade då emellertid jämte sin gemål räddat sig över
till Danmark, där han av den nye danske konungen Kristoffer
fick sig anvisat ett blygsamt underhåll. På efteråret år 1320 nåddes
han av den förkrossande underrättelsen, att hans son Magnus i
Sverige blivit dömd till döden och avrättad. En bruten man,
avled han redan följande år, 1321, och begrovs i Ringsteds kyrka
på Själland. Drottning Märta överlevde honom i tjugu år och
begrovs på samma plats.
MAGNUS ERIKSSON.
Enligt de vid konungavalet 1319 träffade bestämmelserna
synes förmyndarregeringen under Magnus Erikssons
minderårighetstid hava anförtrotts åt drotsen Mats Kettilmundsson och
rikets råd. Redan omedelbart efter valet framträdde emellertid en
annan maktfaktor, vilken faktiskt tilltvingade sig en betydande del i
riksstyrelsen, nämligen hertiginnan Ingeborg, konungens moder.
Denna ärelystna furstinna, som efter sin mans död blivit
medelpunkten för upprorsrörelsen i Sverige och efter sin faders
bortgång tillerkändes en ledande roll i den norska förmyndarregeringen,
var ingalunda hågad att låta sig skjutas åt sidan av
stormannakoalitionen i Sverige. Hon samlade omkring sig en skara yngre
förtrogna, vilka uppmuntrade henne i hennes dristiga planer och
inom kort ledde henne in i en äventyrspolitik av den farligaste
art. Främst bland dessa förtrogna stod den danske riddaren Knut
Porse, vilken vi förut lärt känna såsom en tapper krigsbefälhavare
på det hertigliga partiets sida. Knut Porse gjordes till länsherre
över Norra Halland, vilket landskap hertiginnan ansåg stå till
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
