Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
anledning uppgives icke. Man torde sålunda hava skäl att antaga,
att kröningen ägt rum i Storkyrkan, Stockholms stadskyrka i
egentlig mening. ;
Ovisshet råder, huruvida konung Magnus’ kröning i Stockholm
tillmätts giltighet även för Norge. Varandra till synes motsägande
uppgifter i de isländska annalerna tyckas antyda, att
kröningsfrågan i Norge uppväckt oenighet emellan de ledande stormännen.
Det har i sammanhang härmed blivit antaget, att konung
Magnus krönts särskilt för Norge i Öslo på hösten 1337. Ett dylikt
antagande förefaller dock sakna tillräcklig grund i källorna. Kanske
har det oväntade framdragandet av den livländske biskopen såsom
officiant berott på en önskan från svensk sida att giva kröningen
en så att säga »opartisk», allmängiltig karaktär?
Kröningsfestligheterna hade knappast avslutats, förrän konung
Magnus ånyo såg sig ställd inför storpolitiska frågor av betydande
räckvidd. Till kröningen hade, såsom framgår av Detmars ovan
citerade berättelse, även infunnit sig sändebud från den ledande
tyska handelsstaden, Lybeck. Dessa sändebud hade icke blott att
hedra högtidligheterna med sin närvaro, de hade framför allt att
av den nykrönte monarken utverka nya och förmånliga privilegier
i de nordiska länderna. Formellt sett var detta också en
nödvändighet, enär konung Magnus enligt egen uppgift funnit lämpligt att
vid kröningen återkalla alla tidigare av honom själv eller hans
företrädare beviljade friheter och speciella rättigheter. Den svenske
konungen var dessutom numera en person av helt annan betydelse
i den tyska handelsvärldens ögon än förut. Med landskapet Skåne
hade Sverige kommit i besittning av en av Nordeuropas största
internationella marknader. Det rika sillfisket vid Skånes kuster
hade under 1200-talets lopp givit upphov till en livlig
handelsomsättning, och under en viss tid av året samlade sig i sydvästra
Skåne tusendetals handelsmän från när och fjärran. Flera
hansestäder hade förskaffat sig särskilda områden i Skåne, där de kunde
salta sill och driva sin handel, och även förvärvat sig rätt att
för ordningens upprätthållande tillsätta egna fogdar på platsen.
Högsta uppsikten över den stora Skånemarknaden i sin helhet
tillkom naturligtvis konungen, och stora summor i form av tull
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
