Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
beskickning fick staden Kampen i samband med konungens bröllop
på hösten 1335 tillgift för sina försyndelser — samtidigt med
grannstaden Zutphen, som synes hava på liknande sätt i Skåne
kommit i kollision med de svenska myndigheterna. Till
kröningshögtidligheterna hade nu emellertid sändebud från Kampen
infunnit sig för att utverka stadfästelse å tidigare erhållna
privilegier i Skåne. Konung Magnus var tydligen mindre benägen att
tillmötesgå dessa önskningar, men förmåddes slutligen att den 18
augusti bekräfta Kampenköpmännen i deras innehav av
marknadsplats i Skåne.
En betydelsefull fråga, som i dessa dagar ävenså påkallade
konung Magnus’ och hans rådgivares uppmärksamhet, gällde
förhållandet till det danska Estland. Då Danmarks rike helt föll
sönder, syntes den avlägsna provinsen på andra sidan Östersjön
överlämnad åt rovgiriga grannars byteslystnad. Den estländska
adeln, vilken fruktade den Tyska Ordens stränga regemente, var
fast besluten att om möjligt söka förhindra Estlands inkorporering
i den livländska Ordensstaten. Den närmaste utvägen tycktes vara
en anslutning till Sverige, med vilken makt Estland särskilt via
Finland hade livliga förbindelser. Rörande de förberedande
åtgärderna i saken äga vi inga uppgifter; måhända har
underhandlingarnas igångsättande framkallats av underrättelsen, att den
avlidne konung Kristoffers äldste son, prins Otto, med kejsarens
bifall upplåtit äganderätten till Estland åt sin svåger markgreve
Ludvig av Brandenburg. Under konung Magnus’ kröningsår giva
oss emellertid källorna flera vittnesbörd om pågående
betydelsefulla förhandlingar mellan Sverige och Estland. Den 10 mars 1336
meddelade konung Magnus lejd för de sändebud, vilka Estlands
stormän och staden Reval ämnade avsända till honom, och från
april månad 1336 synes härröra ett kreditivbrev av konung
Magnus för svenska utskickade till Reval. Vid konung Magnus’
kröning voro också otvivelaktigt ombud från Estland närvarande.
Speciell uppmärksamhet väckte naturligtvis den omständigheten,
att samtidigt biskopen av Dorpat — en svuren fiende till Tyska
Orden, vilken vägrade erkänna hans länsherrerätt till några av
orden innehavda områden — hade infunnit sig och på ett
uppseendeväckande sätt hedrades genom uppdraget att förrätta själva
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
