Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
enklare procedur, dock ävenledes genom en delegation i
Hälsingborg. Vid förbrytelser skulle den skyldige dömas efter det lands
lagar, där förbrytelsen ägt rum, och klagomål emot fogdar och
tjänstemän skulle utan dröjsmål upptagas till behandling.
Ingendera parten skulle understödja den andres fiender eller med dem
ingå någon förbindelse, som kunde leda till den andres skada.
Mot rövare och pirater skulle en effektiv samverkan komma till
stånd, och skeppsbrutna skulle i hela Norden äga full »strandrätt».
De, som ägde gods i ett annat rike, skulle fritt bruka och besitta
dessa i enlighet med i detta rike gällande lag och rätt. För
förbundsbestämmelsernas upprätthållande svarade å ömse sidor
särskilt utsedda borgensmän.
Några ännu bevarade brev utvisa, att konung Valdemar
ytterligare vid detta tillfälle på det mest uttryckliga sätt betygat sina
fredliga och välvilliga avsikter. I överensstämmelse med
privaträttens regler för avhändande av jord företog han i Varberg den
20 november en s. k. »skötning» av de skånska landskapen,
tillfogande en förbindelse att på nästa danahov verkställa den definitiva
överlåtelsen. Han utfärdade också en särskild förklaring, varigenom
alla brev rörande eventuell rätt till återlösning av de avträdda
områdena annullerades. Ännu en gång betygade han dessutom sin vilja
att alldeles avhålla sig från förbindelser med »tyskar» eller »andra»,
vilka hyste fientliga planer mot konung Magnus och hans riken.
Det är onekligen ägnat att förvåna, att den bittra striden
mellan Sverige och Danmark omedelbart efterföljdes av en intim
entente mellan de båda länderna. Speciellt frapperande är
naturligtvis den vänskapstraktat, vars bestämmelser ovan blivit
återgivna. Vid analysen av de orsaker, som framkallat nämnda traktat,
har av forskningen hävdats den meningen, att framför allt
hanseatisk påverkan gjort sig gällande, syftande mot en pacificering
av de nordiska handelsvägarna. I själva verket synas dock de
väsentligen bestämmande faktorerna vara att söka på annat håll.
Genom fredsfördraget övergingo de skånska landskapen i svensk
besittning: för dessa landskaps inbyggare, vilka naturligtvis
fortfarande med många, icke minst ekonomiska band voro fästa
vid sitt gamla fosterland, har det för visso varit en livssak att
åvägabringa ett nära förhållande mellan Nordens riken. Förbundet
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
