Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
lingarnas enskildheter eller de olika parternas säkert högst
växlande ställning till varandra. Tidvis har tydligen förhållandet
mellan de båda konungarna artat sig synnerligen gott, och den
sluge konung Valdemar har efter allt att döma förstått att
förvärva sig ett ej obetydligt inflytande på den rättframme konung
Magnus. Vilken roll Skånefrågan spelat i dessa diplomatiska
mellanhavanden, undandrager sig vår kännedom. Att den i varje
fall — om också stundom listigt undanskjuten — alltjämt låg
bakom Valdemars svenska politik, därom vittnar den
omständigheten, att Valdemar år 1355 i Avignon sökte utverka påvens
inskridande till Danmarks förmån beträffande Skåneprovinserna.
Det förtjänar i detta sammanhang anmärkas, att konung Magnus
under samma tid befinnes stärka sin position genom ingående
av utländska allianser. I augusti år 1352 avslöt han ett
vänskapsförbund med de holsteinska grevarna. Redan något tidigare hade
han, åtminstone till skenet, återvunnitgoda förbindelser med den
orolige mecklenburgske svågern, och år 1354 band han denne dessutom
vid sig genom ett i de hjärtligaste former hållet »familjefördrag».
Men utrikespolitiska svårigheter mötte konung Magnus även
från en annan sida. Såsom förut omtalats, hade Magnus genom
sitt ryska krig kommit i ett spänt förhållande till de tyska
hansestäderna. Den kritiska situationen har av olika anledningar
under den närmast följande tiden försämrats. Från slutet av 1351
eller början av 1352 föreligger en uppteckning av städernas
klagomål mot konung Magnus liksom av Magnus’ motsvarande
klagomål mot städerna. Ur städernas klagomålsregister kunna
följande viktigare punkter framhävas. Nya pålagor hade utkrävts
av köpmännen, och städerna hade icke bibehållits vid sin rätt
att, då deras fogdar mottagit främlingar hos sig, låta dessa höra
under vederbörande fogdes domsrätt. De svenska ämbetsmännens
tjänare ofredade handelsbodarna dag och natt, och då några av
tyskarna begåvo sig på resa, blevo de anfallna, fängslade och
måste betala penningar för att slippa lösa. Då under föregående
år en dansk fiskare blivit dödad av tyska fiskare och dessa
senare tagit till flykten, hämnades de svenska fogdarna på de
kvarvarande oskyldiga tyskarna. Däremot hade en tysk blivit
ihjälslagen utan att några mansböter givits. De tyska köpmännen
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
