- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 2. Äldre medeltiden /
237

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAGNUS ERIKSSON

Det är möjligt, att konung Magnus i denna sin aktion mot
de högre ståndens förmånsställning inom riket påverkades av
inflytande från ett visst bestämt håll. En tämligen samtida
aristokratisk tradition gör gällande, att konung Magnus vid ungefär
ifrågavarande tidpunkt kommit i beroende av en illistig och
lågsinnad rådgivare, vilken förledde honom till ovärdiga och
gudlösa handlingar. I en av sina uppenbarelser låter Birgitta »Guds
Moder» yttra: »Och säg nu denne konung, som du beder för,
att kärlekens moder varnar honom för blygd, skam och skada.
Ty blygd och skam vore, om herren satte sin träl i sitt ställe,
och skada vore, om någon bortskänkte eller bortbytte en kista
fylld med guld mot en tom kista, som vore till intet användbar.
Så tänker denne konung att
upphöja djävulens tjänare och
är villig att lyda honom, vilket
för visso är andlig skam.
Därför svär jag vid Jesus Kristus,
min Son, att såframt han ej
i enlighet med de
förståndiges tillstyrkan skiljer sig
från honom och låter honom
förbliva i ringa stånd efter sin
släkt utan att giva honom makt
över en skärv, så skall jag
gissla och plåga honom från
hjässan till fotabjället.» En . g
medeltida kommentar till
Birgittas uppenbarelser upplyser, att med denne »djavulens tjänare»
äsyftades Bengt Algotsson, »vilken konungen upphöjde till hertig
emot Gud och Hans Moder, emot rikets lagar och riksrådets
vilja». Även i en annan uppenbarelse anses Birgitta hava talat
om samme man, i det hon låtit Kristus straffande vända sig mot
konungen och drottningen, vilka »hava hedrat och upphöjt en man av
ödlesläkt, att han skall nedslå mina vänner och hederliga enkla män».

Att nyssnämnda Birgittas förbittrade ord avse just Bengt
Algotsson torde — trots den senaste forskningens avvikande
mening — säkerligen ej kunna med rätta bestridas. Vem var

237

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 30 09:47:10 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/2/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free