Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
då denne Bengt Algotsson, vilken hos den i det fjärran Rom
varande svenska stormannadottern kunde uppväcka så hatfulla
känslor? Birgittas uttalanden hava av Olaus Petri och senare
svenska historici lagts till grund för det påståendet, att Bengt
Algotsson varit en uppkomling av ringa börd. Alldeles oavsett
att Birgittas ord ingalunda behöva tolkas på detta sätt, torde
ifrågavarande åsikt vara alldeles oriktig. Bengt Algotsson tillhörde
säkerligen en av rikets förnämsta släkter. Genom sin farmoder
Ingegärd Svantepolksdotter härstammade han från såväl den
Sverkerska konungaätten som från konung Valdemar Sejr i Danmark.
Hans farfader Brynolf Bengtsson var sannolikt son till
Västgötalagmannen Bengt Havredsson; släkten förde ett upprättstående
lejon i skölden. Själv uppges han av senare svenska historieskrivare,
ovisst med vad rätt, hava varit gift med Karl Ulvssons (Sparre) av
Tofta syster Ingeborg, vilken han dock skall hava förskjutit,
varigenom han ådragit sig hennes släkts oförsonliga fiendskap.
Rörande de närmare omständigheterna vid Bengt Algotssons
uppstigande till makten lämna oss källorna tyvärr synnerligen
njugga uppgifter. Den något senare anklagelseskriften mot konung
Magnus har endast att förtälja, hurusom konungen »började att
upphöja en riddare, i vilken både konungen och drottningen
funno lika behag» — man observerar här den elaka insinuationen
rörande drottningens förhållande till Bengt Algotsson! — »och
älskande honom mer än sina söner, gjorde de honom till hertig,
överlämnande åt honom nästan hela riket och alla förnämligare
och fastare slott». Ur bevarade urkunder kunna några
kompletterande upplysningar hämtas. Bengt Algotsson följde år 1350
såsom väpnare Magnus Eriksson på hans ryska fälttåg. År 1351
var han riddare, och följande år nämnes han som medlem av
rådet. Kort därefter (1353—1355) skedde den upphöjelse, vilken
på samtiden gjorde ett så starkt intryck: han blev hertig av
Finland och Halland samt dessutom ståthållare över Skåne.
Den innersta karaktären av Bengt Algotssons verksamhet
och syften undandrager sig tyvärr vår kännedom. Den svenska
stormannaklassens vilda hat mot konungagunstlingen låter oss
likväl ana, att Bengt Algotsson varit ett av de verksammaste
redskapen för konung Magnus’ antiaristokratiska politik. Att han
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>