Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
Valdemar härefter kunde betrakta spelet såsom på förhand vunnet.
Emellertid bör det icke förbises, att Valdemars triumferande ord i
brevet till de tyska köpmännen förmodligen endast avsågo att
för ett utländskt forum betona, att han efter vad som inträffat
med skäl kunde göra anspråk på att gälla såsom Skånes laglige
herre.
Sedan överenskommelsen rörande skiljedom ingåtts, lämnade
både Magnus och Valdemar Hälsingborg och återvände, Magnus
till övre Sverige och Valdemar till Danmark. Meningen var
uppenbarligen, att skiljedomstolen nu skulle träda i verksamhet.
Tyvärr sväva vi dock i fullkomlig okunnighet om, huru
förhållandena på denna punkt utvecklat sig. Måhända har
skiljedomstolen fällt ett utslag till Valdemars förmån? Måhända ha de
åtta skiljedomarna icke kunnat ena sig, då väl alltid någon av
de svenska medlemmarna stått fast på sin herres sida? Vi finna
i varje händelse, att i början av augusti månad skett en tydlig
förändring i situationen. Konung Valdemar var nu tillbaka
»framför slottet i Hälsingborg» och ingick den 10 augusti ett förbund
med hertig Albrekt av Mecklenburg. Detta förbund riktade sig
öppet mot konung Magnus och Sveriges rike. Efter de mest
detaljerade stipulationer rörande den ömsesidiga vänskapens
upprätthållande förpliktade sig de båda fördragsslutande parterna
att av all makt understödja varandra för genomdrivande av sina
fordringar hos konungen av Sverige och Sveriges rike. Samma
dag beseglades även ett förbunds- och familjefördrag mellan
hertig Albrekt av Mecklenburg och konung Valdemars trogne
hjälpare hertig Erik av Sachsen.
Det torde vara naturligast att tolka dessa tilldragelser så, att
skiljedomsvägen av den ena eller andra anledningen visat sig
icke föra till målet, varför Valdemar ånyo infunnit sig vid
Hälsingborgs slott, med kraft upptagit belägringen och för sina
syftens vinnande förbundit sig med hertig Albrekt, vilken nu
ansett lämpligt att öppet bryta med konung Magnus. En
bekräftelse å denna tolknings riktighet synes även ges av vissa
andra bekanta omständigheter. Den 13 augusti utfärdades från
»Rögnabro» i norra Skåne av den svenska härens befälhavare ett
lejdebrev å tvenne dagar för hertig Albrekt med följe i och för
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
