Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS ERIKSSON
avlägsnade honom från den härskande stormannaklassen, tyckes
missnöjet i Sverige hava kommit till öppet utbrott. Ödesdigert
för konung Magnus blev, att motståndarna lyckats få konung
Håkan på sin sida. Framdriven av herrarna, trädde Håkan i
bestämd opposition mot sin fader — en annalnotis upplyser t. o. m.,
att Håkan i november 1361 låtit fängsla Magnus i Kalmar.
Regentskapet i Sverige övergick inom kort i Håkans händer, och
i februari 1362 valdes han officiellt till Sveriges konung.
Fiendskapen mellan fader och son blev dock ej långvarig.
Konung Magnus böjde sig för övermakten och accepterade
tillsvidare den segrande riktningens politik. Redan till Håkans
konungaval synes Magnus hava givit sin medverkan. Den 27 april
1362 utfärdade de båda konungarna ett manifest till Sveriges
folk, vari de förkunnade, att all oenighet och alla tvister dem
emellan upphört och att inga misshälligheter hädanefter finge
förekomma.
En oundviklig följd av den aristokratiska riktningens seger
blev återupptagandet av förbindelserna med hansestäderna och
fullföljandet av den planerade aktionen mot Danmark. Det
kombinerade tysk-svenska angreppet mot Skåne skulle nu äga rum.
På våren 1362 avseglade en stark hanseatisk flotta till Öresund
och började belägringen av Hälsingborg. Den utlovade
svensknorska hjälpen infann sig emellertid icke. Konung Valdemar
begagnade sig då av ett gynusamt tillfälle för att överfalla de
tyska skeppen och bemäktigade sig ett flertal av dem. Den
hanseatiske befälhavaren, lybske borgmästaren Johan Wittenborg,
måste under sådana förhållanden avsluta ett stillestånd och
därefter draga bort med sina trupper.
Först sent hade de nordiska konungarna ryckt i fält. Konung
Håkan uppger själv sedermera, att dröjsmålet framkallats därav,
att man velat invänta återkomsten av de svenska underhandlarna
i Tyskland, vilka tydligen skulle medföra utländska legotrupper.
Vid Halmstad möttes den svenska hären av ett budskap från
hansestäderna, att stillestånd ingåtts med konung Valdemar. Sannolikt
ha väl svenskarna med anledning härav dragit sig tillbaka norrut.
Från dansk sida erkändes likväl icke stilleståndets giltighet för
Sverige-Norges vidkommande. Danska skaror trängde in i Finn-
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
