- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 2. Äldre medeltiden /
270

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 3. Upplösningstiden 1363-1389

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPPLÖSNINGSTIDEN

Konung Albrekt måste genast kämpa för sin nyvunna
upphöjelse. Stödd av sin kraftfulle fader, hade han dock hastiga och
avgörande framgångar. I ett brev till hansestäderna av den 20
mars 1364 talade den gamle hertig Albrekt triumferande om de
olyckliga konungarna Magnus och Håkan, vilka »liksom flyende
ströva fram och tillbaka över rikets gränser och icke veta vart
de kunna eller vilja draga sig tillbaka, då de icke äga några
befästade platser, i vilka de våga taga fast fot, förutom blott
slottet Varberg». Samtidigt kunde också hertig Albrekt meddela,
att man erövrat Örebro och Sundby slott samt tagit ett stort
antal fångar. Mecklenburgarnas tyske bundsförvant, greve
Henrik av Holstein, uttryckte sig i brev till hansestäderna av den 14
mars i liknande superlativa ordalag. Nästan hela Sverige vore
underkuvat, förklarade han, alla slott med undantag av
Svaneholm i Östergötland och Varberg vunna samt en mängd fångar
tagna. Greve Henriks segerkänsla gav sig också luft i det stolta
programmet: »Vi ämna med Guds hjälp besöka Skåne!»
Säkerligen förtjäna dessa uppgifter att upptagas med en viss kritik,
då de tydligen äro avsedda att uppmuntra hansestäderna till en
mera oförbehållsam anslutning till hertig Albrekts och hans sons
politik. De senare årens händelser utvisade också, att Magnus och
Håkan alltjämt kunde räkna med de västsvenska landskapens
liksom även Finlands trohet. Men i det stora hela torde hertig
Albrekt och greve Henrik korrekt hava skildrat det faktiska
läget. Med förvånande hast trängde konung Albrekts anhängare
fram i de centrala svenska landsdelarna, och konung Magnus’
konungadöme föll samman som ett korthus.

Den 24 april 1364 kom det första fördraget mellan de
kämpande parterna till stånd. Fördraget innebar endast några veckors
stillestånd i avvaktan pa eventuella fredsförhandlingar. I juli
samma år avslöts i Jönköping ett nytt fördrag, denna gång
åsyftande en definitiv överenskommelse. Konung Magnus synes
härvid hava utlovat att nöja sig med Västergötland och avstå
det övriga Sverige till konung Albrekt. På grund av konung
Håkans frånvaro skall emellertid den slutliga fredstraktaten hava
uppskjutits till följande år och Magnus förbundit sig att under
tiden icke hindra Albrekt i hans besittning av riket. Att ett vän-

270

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 30 09:47:10 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/2/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free