Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 3. Upplösningstiden 1363-1389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPLÖSNINGSTIDEN
mentsexekutorerna — med undantag av Erik Kettilsson (Puke),
vilken icke var att betrakta såsom svensk undersåte — samt
alla Bo Jonssons fogdar och tjänstemän att inställa sig hos
honom, medförande de brev och bevis rörande sin befogenhet, som
de kunde åberopa. Sannolikt trädde konungen tämligen samtidigt
i förbindelse med Bo Jonssons änka, Margareta Dume, för att draga
henne över på sin sida och därigenom vinna en säker
utgångspunkt för aktionen mot Bo Jonssons testamentariska förfoganden.
Exekutorerna, som väl insågo den kungliga attackens
vittgående syften, voro ingalunda sinnade att giva vika. Under hela
vintern 1386—1387 synes frågan ha dragits ut på långbänken
och intet avgörande kommit till stånd. Den 21 juni 1387
utfärdade konung Albrekt en ny stämning till de trotsande
stormännen. Samma dag gav han emellertid till känna, att
åtminstone på en punkt ett försök till förlikning blivit gjort. Jeppe
Abrahamsson Djekn, Bo Jonssons fogde på Åbo slott, hade
infunnit sig i Sverige och upptagit underhandlingar såväl med
konungen som med exekutorerna. Resultatet av dessa
förhandlingar förkunnade konungen i ett öppet brev. Som Bo Jonssons
efterlämnade hustru Margareta Dume, yttrar konungen, hade
valt honom till förmyndare för sig och sina barn, hade han av
Jeppe Abrahamsson Djekn fordrat, att han skulle inför honom
svara rörande Åbo slott och övriga förläningar i Finland. Då
likväl en liknande fordran gjorts gällande av Bo Jonssons
testamentsexekutorer på grund av innehavande »bewisning oc
breff», hade Jeppe med konungen och exekutorerna
överenskommit, att de senare skulle förete Jeppe sin »bewisning»,
varefter slutlig dom i ärendet skulle fällas av opartiska män,
utsedda av konungen, exekutorerna och Jeppe Abrahamsson själv.
Att konung Albrekt hyste de bästa förhoppningar om den
avtalade skiljedomens utgång, framgår av den omständigheten, att
han i skrivelsen åberopade »the breff oc forwaring», som han
redan givit Jeppe för den händelse exekutorernas begäran skulle
bliva tillbakavisad. Ifrågavarande »breff oc forwaring» återfinna vi
också i tvenne ännu bevarade urkunder av den 23 juni 1387,
innehållande vittgående fullmakter för Jeppe Djekn såsom
hövitsman på Åbo slott.
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
