Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsskickets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSSKICKETS UTVECKLING
bortser från furstelänen, där det allmän-europeiska länsväsendets
principer tydligen voro under inträngande, bevarade de svenska
länen i huvudsak sin karaktär av förvaltningsinstitut, vilkas
beroende av och sammanhang med den centrala
regeringsmyndigheten aldrig släpptes ur sikte. Under det att på kontinenten den
statliga makten helt delegerades på länsinnehavarna och
länsväsendet sålunda i sista hand syntes leda till en statens upplösning,
blevo i Sverige de statliga befogenheterna endast i begränsat
mått lämnade i läntagarnas händer, och länen blevo så att säga
aldrig lösgjorda ur det statliga sammanhanget. Särskilt förtjänar
påpekas, att de svenska länen icke någonsin, åtminstone icke i
princip, erkändes såsom ärftliga, och att den dömande
myndigheten i regel hölls alldeles utanför de länsrättsliga nyskapelserna.
Rörande orsakerna till den speciella utveckling länsväsendet
fick i Sverige i jämförelse med utvecklingen i mellersta och södra
Europa kunna flera olika synpunkter göras gällande. Framför
allt bor uppmärksamheten fästas vid det faktum, att det svenska
riket ägt högst egenartade sociala och politiskt-rättsliga
förhållanden, vilka på ifrågavarande område spelat en avgörande roll.
Den fria svenska allmogen hade under en tusenårig historia inom
självvuxna folkliga enheter skapat en egen, fullt självständig
förvaltning efter traditionellt uppvuxna rättsnormer. Liksom den
sociala ställning, som denna allmoge sedan gammalt intagit,
kraftfullt hävdades trots medeltidens många påfrestningar, kunde ej
heller den fast murade fäderneärvda rättsordningen brytas sönder
av senare organisationsbildningar. Den svenska konungamakten
kunde alltjämt i sista hand påräkna den svenska bondeklassens
mäktiga stöd gent emot alla försök av en självrådig aristokrati
att till sin fördel utnyttja svagheterna i det nya
förvaltningssystemet.
Om sålunda länsväsendet i Sverige aldrig behäftades med
samma konstitutiva brister som länsväsendet på kontinenten,
medförde det dock betydande faror för rikets enhetliga styrelse och
de högsta riksintressenas hävdande. Den föregående skildringen
av landets politiska utveckling har härå erbjudit mångfaldiga,
talande exempel. Vi skola också återkomma till frågan, när vi
betrakta samhällsskicket under den äldre medeltidens senare del.
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
