Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsskickets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSSKICKETS UTVECKLING
redan kan skönja förefintligheten av ett gent emot andra
samhällsklasser tydligt avgränsat världsligt frälsestånd, vilket inom
sig sammanhölls bland annat av vissa ärftliga rättigheter. Mot
detta frälsestånds strävan att under sig draga större delen av
landets skattejord riktade sig tidigt regeringen genom flera
resoluta åtgärder, såsom tillsättandet av en rannsakningskommission
år 1330, återkallandet av alla privilegier vid Magnus Erikssons
kröning och det stränga straffhotet i en av Uppsalaförordningarna
av år 1344. En principiell svårighet i förevarande avseende
betecknade naturligtvis det förhållandet, att man aldrig tycks ha
fått blicken öppen för nödvändigheten av en bestämd gradering
av rusttjänstskyldigheten efter den skattefria egendomens storlek.
För mönstring av rusttjänsttrupperna föreskrevos i olika stadgar
årliga vapensyner, vid vilka även nya frälsemän kunde antagas.
Några ord skola här slutligen tilläggas rörande tvenne
samhällsområden, vilka visserligen ingalunda helt eller ens
huvudsakligen dominerades av den kungliga förvaltningsverksamheten,
men inom vilka dock den senare av redan tidigare anförda skäl
spelade en betydelsefull roll. Städerna sträckte ju sina anor
tillbaka till forntiden, men fingo först genom tyskt inflytande,
särskilt från 1100-talets senare del, en starkare utveckling.
Rörande de från äldre tid bevarade särskilda stadslagarna,
Bjärköarätten, har ovan talats. Den gällande stadsrätten utvecklades
till väsentliga delar genom kungliga privilegier, vilka på
förekommen anledning meddelades den ena eller den andra staden.
Städerna utgjorde egna förvaltningskretsar under speciellt
organiserade styrelser. En konungens fogde fick så småningom vid
sin sida borgmästare och rådmän; tillsammans utövade dessa i
med tiden alltmer ökad omfattning den administrativa och
judiciella myndigheten inom staden. För gemensamma ärendens
behandling sammanträdde stundom borgerskapet i sin helhet till
s. k. byamot. En snarlik organisation förlänades genom
konungamaktens åtgörande även de vid medeltidens mitt framväxande
bergverken. Typisk är den förvaltningsordning, vilken
avtecknar sig i Magnus Erikssons stora privilegiebrev för Falu gruva
den 17 februari 1347. Bergverket bildade eget administrations-
och jurisdiktionsdistrikt under särskilda kommunala och statliga
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
