Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsskickets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLSSKICKETS UTVECKLING
lika. En ofta förekommande anordning var den, att skatten
fixerades för de olika städerna, häraden eller hamnorna oberoende av
de enskilda skattedragarnas antal eller förmögenhet. Härav blev,
emellertid följden, att skattetungan oroande ökades, då den
skattepliktiga jorden genom frälseprivilegiernas utsträckande minskades
i omfattning. I allmänhet utgingo skatterna i naturapersedlar
efter landsorternas skiftande produktionsförhållanden.
Penningskatter förekommo dock tidigt; en sådan var bland andra den i
det föregående omnämnda »markgälden».
Det medeltida samhällsskickets utvecklingstrådar, vilka i det
föregående blivit följda, sammanlöpte vid 1300-talets mitt i
ett ordnat och vederbörligen kodifierat styrelsesystem. Magnus
Erikssons storartade rikslagstiftning gav Sveriges rike dess första
verkliga författning. Till sin väsentligaste del inrymdes
denna författning i landslagens konungabalk, vår första
regeringsform. På åtskilliga punkter mötte dock viktiga
bestämmelser i landslagens övriga balkar liksom i den allmänna stadslagen.
En uppräkning av Sveriges biskops- och lagmansdömen inleder
konungabalkens stadganden. Härefter förklara tvenne paragrafer
i högtidliga ord: »Iuir alt Suerike agher ei kunungx krona ællæ
kununger vara vtan en. Han agher styra ok raþa landum ok
Vpsala öþum, kronunna goz ok allum kunungxlikum ingeldum,
eensak sina haua, dulgha drap ok dana arf ok al saköris brut siin
iuir alt Suerike, sum lagh ok rætter ær. Ei ma kununger
minzska kronunna ræt for aþrum kununge. Gör þet nakar, haui þa
þen kununger vald æfter komber þæt meþ ræt ater taka, æn han
gitær. Alle ok þe i hans rike byggia ok boa æghæ honum
lyþno halda, buþ hans standæ ok til þiænisto vara, særlika a
landæmære land at væria ok ei ytermeer meþ hærfærþ vtan
goþuilia þera til faghnum.» De allmänna föreskrifterna om
konungadömets rätt och plikt voro sålunda givna.
Åt konungavalet ägnar konungabalken trenne betydelsefulla
paragrafer. De skola här på grund av ämnets vikt återgivas in
extenso och i ett sammanhang.
»Nu ær til kunungx rikit i Suerike kununger væliande ok ey
æruande, æn þe kunung mist haua, þessum lundum, æt for
344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
