Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ekonomiska och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN
Tala och gambla laghböker om dobbel mark, karlgilla och
köpgilla, och mark karlgil synes haffua warit bettre än mark köpgil,
ja, mark karlgill kan tilewentyr haffua warit mark silff och thet
andra myntet haffuer kallas köpgilt» Vid mitten av 1200-talet
förhöll sig tydligen silvermarken till penningmarken såsom 1 till
2; ett århundrade senare hade differensen mellan de båda
värdeenheterna ytterligare ökats och torde kunna angivas genom
relationen 1: 5. För tryggande av silvertillgången i och för
myntningen förelåg redan under Magnus Erikssons tid en kunglig
förordning, vilken förpliktade främmande köpmän att vid förtullning
av varor lämna en viss silvermängd till konungens mynthus.
Ett avsevärt hinder för det ekonomiska livets uppblomstring
var ävenså bristen på ett enhetligt mått- och viktsystem. De i
Sverige använda måttenheterna, såväl med hänsyn till längd- och
ytmått som rymdmått, varierade högst väsentligt i landets olika
delar. Om de skiftande arealmåtten har ovan talats. Särskilt
var förvirringen stor inom rymdmåttens område: vad som
menades med en skäppa, en spann, en tunna, en läst o. s. v. var
ingalunda i och för sig givet, utan berodde på provinsiella
egenheter. Vad viktsystemet beträffar, förefunnos visserligen de ovan
omnämnda viktenheterna mark = 8 öre = 24 örtugar av tämligen
konstant beskaffenhet, men vid sidan av dem förekommo en
mångfald provinsiellt högst skiftande viktstorheter, såsom pund, skeppund,
lispund, fat, läst o. s. v. Regeringen sökte visserligen avhjälpa
dessa olägenheter, såsom framgår av den allmänna stadslagens
bestämmelse: »En pundare, eth bisman ok en spanskal ganga vm alt
riket», men någon verkan av dess inskridande förmärktes icke.
Det må till sist framhållas, att det ekonomiska livets pulsådror,
samfärdslederna, vid denna tidpunkt i Sverige voro
synnerligen bristfälliga. De olika huvudbygderna voro omgivna av skogar
och ödemarker, genom vilka oftast endast smala gång- och
ridvägar ledde. Över floder och vattendrag måste ej sällan flottas
eller vadas, då farbara broar i stor utsträckning saknades. Att
redan samtiden hade en stark känsla av vägförhållandenas
vansklighet, visas av de mångfaldiga uttalanden, vilka avse prisandet
av nya väg- och broanläggningar. Redan i landskapslagarna
möta också utförliga bestämmelser rörande kommunikationernas
357
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
