Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Andlig odling - 1. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN
statuta provincialia; dessa avsågo gudstjänsten, själavården,
kyrkans disciplin, inre och yttre odling samt över huvud alla frågor,
vilka rörde kyrkans och dess tjänares ställning inom samfundet.
De två stora epokerna i det svenska kloster-väsendets historia äro
förra hälften av 1100-talet och förra hälften av 1200-talet. Under
den första tidsperioden byggdes de första cistercienserklostren i
vårt land, under den senare bragtes till Sverige de för den senare
medeltidens liv så betydelsefulla tiggarordnarna. De svenska
klostrens författning och förvaltning stodo naturligtvis i
huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna kyrkliga reglerna på
detta område, liksom de svenska klostren voro inordnade i sina
respektive, hela kristenheten omfattande ordenssamfund. En
originell svensk nyskapelse på området skedde genom
Birgittinerordens upprättande. Vi hava förut tagit kännedom om,
hurusom Birgitta, sannolikt vid jultiden 1349, anlände till Rom för
att där verka för sin ordensplans genomförande. De två
närmaste decennierna fylldes av ett intensivt arbete såväl för detta
syftes vinnande som för uppnåendet av Birgittas andra stora
livsmål: påvens återförande till Rom. »Sierskan från Norden» vann
i Italien genom sitt stränga, asketiska levnadssätt och sina
egenartade »uppenbarelser» det största anseende, och landets högste
lyssnade ödmjukt till hennes förmaningar och varningar. Sina
käraste önskemål lyckades hon dock endast ofullständigt
genomdriva. Vid sin död 1373 hade hon ännu icke sett påven
definitivt återvända till det heliga Rom ur »den babyloniska
fångenskapen». Och den stadfästelse å hennes ordensregel, som hon år
1370 av påven erhöll, överensstämde ingalunda med Birgittas
ursprungliga intentioner. Det nya kloster, som avsågs, skulle
icke tillhöra någon helt ny orden utan lyda under den helige
Augustini klosterregler, visserligen med särskilda från Birgitta
härstammande tilläggsföreskrifter. Någon principiell förändring
härutinnan skedde ej heller genom påvens senare bekräftelse av år
1378 å Birgittas regler såsom allmänna ordensregler för en
mångfald av kloster. Birgittinerordens officiella namn blev därför
Ordo sancti Augustini sancti Salvatoris nuncupatus. Det
säregna för denna klosterstiftelse var dubbelklosterförfattningen: ett
munk- och ett nunnekloster skulle stå vid varandras sida, hjäl-
375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
