Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Andlig odling - 1. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDLIG ODLING
pande och stödjande varandra. Vad själva klosteranläggningen
beträffar, torde tämligen snart efter det första, i annat
sammanhang skildrade, misslyckade försöket nya byggnadsplaner hava
framkommit. Sålunda påträffas under 1360-talet åtskilliga
stadganden såväl från den världsliga som den andliga myndighetens
sida, vilka bekräftade den av konung Magnus utfärdade
förordningen om Vårfrupenningen. Från år 1368 visa sig också
gåvobrev till det nya klostret. Det egentliga byggnadsarbetet tycks
ha satts i gång år 1369, tydligen genom Birgittas direkta
ingripande från Rom. De oroliga förhållandena i landet ha väl högst
väsentligt fördröjt arbetet, varför vi från de närmaste åren icke
höra något om klostrets fullbordande. Att en god del av klostret
var färdigt på sommaren 1374, framgår emellertid därav, att
Birgittas lik vid denna tidpunkt kunde där högtidligen bisättas.
Såsom klosterstiftelsens första egentliga ledarinna framträdde
Birgittas dotter, Katarina Ulvsdotter, vilken också i kyrkans
historia förvärvat sig ett helgat namn. Nu började de fromma
gåvorna strömma in över den unga institutionen, som med ens blev
Sveriges förnämsta vallfartsort. En väsentlig tillgång beredde
dessutom Vårfrupenningen, som på nytt gång efter annan påbjöds.
Slutligen år 1384 kunde Vadstena kloster högtidligen invigas;
både systra- och brödrakonventen voro härmed rättsligen
konstituerade.
Beträffande tillsättningen av de andliga ämbetena gjorde sig
under tidernas lopp åtskilliga förändringar gällande. Valet av
sockenpräst låg till en god del i sockenmenighetens eller
vederbörande patronus’ händer, ehuru biskopen därjämte hade ett
betydande inflytande och rätt att pröva den valdes befogenhet.
Prosten, biskopens specielle medhjälpare i den trängre lokala
förvaltningen, utnämndes naturligtvis direkt av biskopen. Det äldsta
biskopsvalet försiggick tydligen i tämligen obestämda former. Den
äldre västgötalagen föreskrev, att om biskop skulle utses, konungen
skulle tillspörja »alle män» vem de ville hava, varvid det skulle
iakttagas, att han ägde »bonþæ svn væræ». Över huvud taget torde
tidigast konung, andliga och världsliga hava samverkat vid
biskopsämbetenas besättande. Stadfästelse av valet söktes väl i
allmänhet redan nu hos påven. I kraft av sitt primat strävade säker-
376
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
