Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Andlig odling - 1. Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDLIG ODLING
underlydande m. m. Domkyrkornas kaniker fingo till sin
disposition olika prebenden.
För kyrkans organisation blev naturligtvis även det prästerliga
celibatet av betydelse. Under äldre tider kunde såväl präster
som biskopar gifta sig, och deras allmänna rättsställning skilde
sig på intet sätt från den världslige frie mannens. Ett slags
ärftligt prästerligt stånd syntes också på väg att uppväxa i
Sverige: Vilhelm av Sabina upplyste år 1248, att nästan alla präster
i Sverige voro söner av präster. Skeninge mötes beslut bragte
emellertid på denna punkt den stora förändringen, i det att i
detsamma föreskrevs, att kyrkans celibatskrav å sina tjänare skulle
för framtiden iakttagas även i Sverige. Utan vidare kunde
likvisst ett dylikt krav icke genomdrivas, och i varje fall hade
detsamma av många tecken att döma ett högst ogynnsamt
inflytande på det svenska prästerskapets sedliga liv.
Kyrkans förhållande till staten företedde under tidernas
lopp betydande skiftningar. En viktig statlig förmån erhöll
kyrkan i det andliga frälset. Vi ha ovan följt detta frälses
utveckling alltifrån Sverker d. y. Karlssons förordning av år 1200 över
Magnus Ladulås’ olika privilegieurkunder fram till 1305 års stora
kyrkliga frihetsbrev, vilket för lång framtid fastslog den
medeltida svenska kyrkans särskilda rättigheter. Av föga mindre värde
för kyrkan var naturligtvis den andliga domsrätten, vilken, även
den för första gången reglerad i Sverker d. y. Karlssons
ryktbara förordning, fick sin avslutande organisation i upplandslagens
kyrkobalk. Stödd på dessa tvenne i det samhälleliga livet djupt
ingripande rättsinstitut, tillivann sig kyrkan inom kort en ställning
av imponerande självständighet, av »stat i staten». Av så mycket
mer utpräglad karaktär måste denna självständighet bliva, som
ju kyrkan inom sig ägde ett eget rättssystem, den kanoniska
rätten, vilken den icke blott tillämpade på sina egna
inre-kyrkliga förhållanden utan även sökte i möjligaste mån göra gällande
i det rent världsliga samfundets angelägenheter. Till en början
har naturligtvis den starka kyrkan blivit konungarna, såsom t. ex.
Magnus Ladulås, en betydande hjälp i rikets styrelse, framför allt i
arbetet på en ordnad statsförvaltnings uppbyggande. Snart
framträdde dock även i Sverige den för medeltiden typiska motsätt-
378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
