Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Andlig odling - 2. Litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUREN
den i det föregående ofta åberopade Erikskrönikan skall strax
nedan talas. I samband med densamma böra nämnas — ehuru
för visso icke ägande något av Erikskrönikans litterära värde —
de tidigare vid ett par tillfällen citerade smädeskrifterna mot
konung Magnus Eriksson och konung Albrekt: Libellus de Magno
Erici rege och En lustig liknelse om konung Albrekt. En plats
för sig intager den historiskt-politiska skriften Um styrilse kununga
ok höfdinga, vilken ovan supponerats hava tillkommit till den
unge Magnus Erikssons information och måhända författats av
konungens kansler Philippus Ragvaldi. Ehuru huvudsakligen
baserad på Egidius de Columnas »De regimine principum», är
Konungastyrelsen till framställning och form ett utpräglat svenskt
arbete, utmärkande sig för tankarnas klarhet och kraft och språkets
märgfullhet och tyngd.
Till de historiska verken ansluta sig i någon mån den svenska
medeltidens främsta litterära alster, lagarna. Vi hava redan
utförligt behandlat dessa från synpunkten av deras tillkomst och
rättsliga karaktär. Det skall här endast framhållas, hurusom
lagarnas språk betecknar höjdpunkten av framställning på svenskt
tungomål under hela Sveriges äldre historia. I enkla, konstlösa
satser, med aldrig svikande åskådlighet klargörande rättsbudens
innebörd, skrider lagtexten framåt. Ej sällan höja sig de sträva
orden till en gripande poetisk skönhet och flykt. En bestämd
rytmisk form gör sig härvid förnimbar, och prosan synes
stundom vara på väg att upplösas i allittererande versstrofer.
Inom den äldre medeltidens världsliga diktning märkas först
och främst riddardikterna. Från Frankrike spred sig över Europa
den speciella diktart, vilken gav uttryck åt stämningar och
tänkesätt inom det västerländska samhällets bestämmande lager. Den
episka riddardikten gjorde sitt inträde även i vårt land, bringande
till oss det internationella sagostoff, vilket var riddarromanernas
väsentliga kärna. Det versslag, som härvidlag kom till
användning. var den s. k. knitteln: parvis rimmade verser med
växlande antal stavelser i varje versrad. Traditionen har förbundit
tillkomsten av trenne de förnämsta svenska riddardikterna med
den svenske »riddaren» framför andra, hertig Erik Magnusson.
Drottning Eufemia av Norge, konung Håkan Håläggs gemål,
391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
