Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - I. Unionens upplösning - 1. Gustav Vasas ungdom. Befrielsekrigets första skede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
artilleri. Men nu skingrade sig bönderna, började plundra bodarna,
slå sig ned kring vinfat, dricka och sjunga. Då fattade fienden mod
igen och samlade sig till ett nytt anfall, som kunde ha blivit
ödesdigert, om Gustav ej i rätt tid vidtagit försiktighetsmått och själv
personligen ingripit, bland annat genom atthugga bandenaavvinfaten.
Det var den 29 april. Återstoden av den danska
undsättningshären återfördes efter en tid till Stockholm, men Västerås’ slott
försvarade sig ännu trefjärdedels år.
Nu började allt flera svenska krigsmän övergå från danskarnas
sida till Gustav Eriksson, ryktbarast bland dem Arvid Västgöte,
som genast skickades till Östergötland för att vinna detta
landskap och belägra Stegeborg. Andra flockar sändes åt olika håll,
mot Örebro, Ängsö, Vik, Tynnelsö m. fl. fasta hus, vilka
inneslötos utan att på länge kunna intagas. Hären blev på detta
sätt till god del upplöst, men nya flockar reste sig, där Gustav
tågade fram, och de, som ej ville göra det godvilligt, tvingades
med våld. Ett par dagar efter slaget vid Västerås utfärdade
han de första kända skrivelserna i eget namn med uppmaning
att sluta sig till resningen; de voro ställda till Småland och
Östergötland. Han påminde om den omilde konungens
framfart och förklarade, att »menige man över allt Sveriges rike»
kommit överens att ej längre tillstädja sådant mord, brand och
övervåld, samt bad dem tänka därpå, »att vi och våra
efterkommande icke skulle bliva ester och egne och fördärvade till evig
tid». »Hövitsman över Kopparberg, Silvberg, Järnberg och
menige Dalar, Hälsingland, Gästrikland, Norrland och allt
Rumboland» lydde den långa men i själva verket anspråkslösa titel
han i dessa skrivelser använde.
Till Uppland skickades en erfaren krigsman vid namn Lasse
Eriksson med en fänika knektar, och han fick snart till sin hjälp
den redan nämnde Lars Olovsson. De reste allmogen i de
sydvästra häraden och drogo efter några smärre strider mot
Uppsala. Där rustade man sig att fira sankt Eriks högtid — det
var i maj månad —, och kanikerna liksom magistraten skrevo
hövitsmännen till, att de ej skulle vara dem till hinders vid hög-
1 Rumboland = den kringliggande slättbygden.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
