Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - II. Reformationen - 1. Inre förhållanden 1523-1524. Svenska kyrkan och påvestolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INRE FÖRHÅLLANDEN 1523—1524
angelägenheter med rådet eller rådet och adeln eller tillkallade
ombud för andra stånd, vare sig från hela riket eller mera
begränsade områden, och de närvarande fingo till uppgift att var
i sin stad svara för eller realisera besluten. Likaså vände sig
konungen, såsom förut varit vanligt, till de stora marknaderna,
i synnerhet i Svealand, dit mycket folk, stundom från avlägsna
landskap, brukade samlas, tjugondedagsmarknaden i Enköping,
distingen och Eriksmässan i Uppsala, samtinget i Strängnäs,
mormässan (8 september) i Västerås m. fl. Med rikets stora
utsträckning och dåliga samfärdsmedel försummade man ej
gärna de tillfällen, då folk från olika landsändar i alla fall samlade
sig. Här meddelades framför allt, i lämplig form, officiella
upplysningar om den inre och yttre ställningen för att inverka på
eller leda den allmänna meningen; de närvarande återvände för
att bland de hemmavarande sprida viktiga nyheter eller riktiga
åsikter, såsom det för övrigt av ålder varit brukligt; här
skipades stundom rätt och sletos tvister, som häradshövding och
lagman icke rått med, av konungen själv eller hans utskickade;
här träffades överenskommelser om handel och köpenskap: allt
former, som århundradet igenom iakttogos. Redan från
september 1523 äger man en dylik framställning till mormässan i
Västerås men avsedd att brukas även annorstädes. Den
innehöll tacksägelse för visad trohet och lämnad hjälp, särskilt för
det nyss timade konungavalet, »ändock hans Nåde hade gärna
varit den värdighet och omak förutan» och endast för Guds
och allmogens dagliga böns skull tagit den på sig; vidare en
skildring av den politiska ställningen, som endast gav anledning
till glädje och belåtenhet: dagligdags kommo brev och bud till
hans Nåde, som erbjödo allt vad till vänskap och broderskap
drager med främmande herrar, land och städer — det var en väl
rosenfärgad skildring av hanseaternas beskickningar och danskarnas
skrivelser; men framför allt en urskuldan för de skatter, som
pålagts i synnerhet kyrkan, och en redogörelse för användningen,
»andock hans Nåde är till ingen räkenskap pliktig», i
sammanhang varmed en starkt färglagd skildring gavs av kronans
finansiella svårigheter och utgifterna för försvarsverket: så och så
många tunnor fulla med penningar eller så och så många »läster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
