Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - II. Reformationen - 3. Reformationens begynnelser (1520-26). Möten 1526
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONENS BEGYNNELSER (1520—26)
tiggarmunkarna skönjes emellertid, åtminstone bland de mera
bildade, en tydlig opposition. »Gud har låtit plåga världen med
dessa tiggarmunkar», skriver Olavus Petri, »såsom han i gamla
testamentet plågade Egypten med paddor och gräshoppor.»
Det behövdes sålunda att väcka icke blott menigheten utan
även prästerskapet och att skapa en opinion: en vansklig
uppgift, som sannolikt ej på länge lett till något resultat utan konungens
ingripande och stöd. Ännu åratal sedan den värsta jäsningen
gått över, hette det, att allmogen ej ville gå med på den nya
»lärdomen», om den ej finge konungens »öppna, beseglade brev»
därom. För honom och de få politiskt tänkande i allmänhet
var det kyrkans världsliga makt, dess anspråk på oberoende av
staten, som utgjorde stötestenen eller angreppspunkten. Det var
de »tu herrskapen», såsom det hette på tidens språk, som man
vände sig mot, och man lånade gärna de goda vapen, som
reformatorerna smidde.
Medan befrielsekriget gick sin gång genom Sveriges bygder,
hade, såsom redan nämnts, reformatoriska läror börjat spridas
i landet. Det var från en anspråkslös predikstol, väl även från
en lärostol i Strängnäs, som den nya förkunnelsen hördes,
oroande för den gamla kyrkans väktare men ett ljuvligt budskap
för sådana sinnen, som längtade efter frihet ur medeltidskyrkans
formelväsende och människostadgar eller ogillade påvestolens
kyrkopolitiska system, och läraren Olavus Petri eller mäster
Olov blev efter olika ståndpunkt föremål för vitt skilda omdömen.
Han föddes i Örebro den 6 januari 1493 av borgerliga
föräldrar, som voro i tillfälle att låta sina söner studera. Olov
tillbragte några år vid Uppsala högskola, men när undervisningen
där nedlades, begav han sig till Tyskland och inskrevs 1516
vid universitetet i Leipzig. Härifrån vände han sig redan samma
år till det unga universitetet i Wittenberg, lockad, såsom man
med skäl har förmodat, av ryktet om dess redan nu berömde
lärare Martin Luther. Där tillbragte han något mer än två år
och blev under den tiden magister. Om hans beröring med
den blivande tyske reformatorn är ingenting närmare bekant,
men det är tydligt, att den unge svensken i honom fann en i
103 ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
