Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - II. Reformationen - 3. Reformationens begynnelser (1520-26). Möten 1526
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
mycket befryndad ande: den levande fromheten och
frälsningsbehovet, den klara och oförvillade blicken, som städse sökte
tränga till sakens kärna, framhållandet av bibelordet mot
människolärdom, det enkla och folkliga språket voro drag gemensamma
för båda, medan den tyske reformatorn var sin svenske lärjunge
givet överlägsen i djärvhet, handlingskraft och förmåga av tändande,
hänförande tankar. Under Olovs vistelse i Tyskland hade Luther
emellertid ännu ej kommit till klarhet över sig själv och sitt
verk, ännu icke brutit med påven, och den svenske
reformatorn fick på egen hand utveckla de intryck han mottagit och
självständigt bilda sig sin ståndpunkt. Om någon hans
brevväxling med Luther känner man intet, men dennes skrifter hade
han tillfälle att göra bekantskap med.
Efter återkomsten till fäderneslandet blev mäster Olov kansler
hos biskop Mattias i Strängnäs och inträdde 1520 som diakon
i det andliga ståndet. Han följde samma år sin herre till konung
Kristians kröning och var måhända vittne till Stockholms
blodbad, av vilken händelse han i varje fall med en av rörelse
darrande penna givit en utförlig skildring. Efter biskopens död
återvände han till Strängnäs och började nu hålla föreläsningar
över Gamla och Nya testamentet samt även uppträda som
predikant, angripande helgondyrkan, bikten, munkväsendet, den
katolska gudstjänsten med framhållan av predikan såsom viktigare än
mässa m. m.
Till hans åhörare räknades även ärkedjäknen i Strängnäs
Laurentius Andreæ, vilken efter biskopens död i kraft av sitt
ämbete övertagit stiftets ledning och om vars inträde i konungens
tjänst vi redan talat. Om hans tidigare öden är mycket litet
bekant. Han torde ha varit född omkring 1470, vid denna tid
sälunda mellan 50 och 60 år, och hade till en början studerat i
Skara och Uppsala. Han saknade tydligen icke förmögenhet, ty
han vistades sedermera i långa tider utomlands, studerade i
Rostock och Leipzig, där han 1498 blev magister, och besökte
trenne gånger Rom, sista gången 1509. Under något av de
tidigare av dessa besök förvärvade han den i Sverige ovanliga
värdigheten av »notarius publicus» och torde sålunda ha idkat
juridiska studier i överensstämmelse med den praktiska läggning,
1o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
