Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - II. Reformationen - 3. Reformationens begynnelser (1520-26). Möten 1526
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖTEN 1526
Ingen skulle kunna bevisa, att konungen styrkte annan tro än
den, som Gud och hans heliga apostlar lärt och förfäderna hållit.
Munkar och präster hade påfört konungen sådant rykte mest
därför, att han ej ville låta dem bruka »sin girighet» — det blev
nu slagordet — den menige man till förfång, och exempel
anfördes på huru biskoparna krävde böter för oskyldiga handlingar,
såsom för jakt eller fiske på helgdagar, huru lekmän hade svårt
att få rätt av präster och huru förbrytelser av präst och av
lekman behandlades olika. Så snart konungen uppträdde däremot,
hette det strax, att han ville införa en ny tro och Luthers
lärdom. Han skulle ingenting företaga, som rörde riket, utan
rådets och ridderskapets samtycke och hoppades, att han hade
begåvats med lika mycket vett och förstånd som varje annan
kristen man, så att han väl visste vad han skulle göra och låta.
De behövde därför icke, hette det till sist betecknande, i dylika
saker hava någon omsorg; de borde i stället vara på sin åker
och äng och hålla sig hårt till den trohet de lovat konungen
— det är kanske första gången denna konungens favoritteori
utsäges — han skulle ingenting företaga, som icke lände meniga
riket till nytta och bestånd. Man skymtar redan recessen och
ordinantian i Västerås.
Ännu en gång kom kyrkobeskattningen före under detta år.
Det anlände »korta och skarpa» påminnelser från Lybeck om
betalning av den återstående gälden, och en herredag
sammankallades mot slutet av sommaren till Stockholm, där dels en
mycket dryg gärd pålades städer och allmoge, dels av
prästerskapet äskades två tredjedelar av alla dess inkomster för det
löpande året. För att förekomma en för sådant ändamål
oundviklig men från kyrklig ståndpunkt betänklig taxering föreslogs,
att i stället kyrkan skulle erbjuda till skuldens betalande en
gång för alla en saumma av 15,000 mark, och konungen lät sig
nöja därmed. Därjämte underkastades både kyrka och
ridderskap tills vidare en på nya grunder fotad anordning av
vapentjänsten.
Under året 1526 avgjordes slutligen den utvalde ärkebiskopens
i Uppsala öde. Ställd vid sidan av den kraftfulle och målmed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
