Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggningstiden 1521-1537 - II. Reformationen - 4. Daljunkern. Västerås' recess. Kröningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
Sachsen samt ett kejserligt religionsedikt till Nederländerna, och
han fordrade, att tryckeriet skulle nedläggas samt att några lärda
män skulle uppskickas för att bevisa, att där uppe predikades
annan lärdom än evangelium. Biskopen urskuldade sig, han
hade endast i handskrift delgivit några vänner de nämnda
översättningarna, men tryckeriet måste nedläggas, biskopen förbjöds
låta någonting gå ut bland »simpelt» folk, förrän konungen sett
det och rannsakning om lärdomen skett — det var ej längre
tal om att allmänheten skulle »pröva andarna» å båda sidor —
eller att pränta och sprida visor över landet, och i breven till
honom, även om de rörde annat, återkom gärna någon
beskyllning eller några stickord mot den katolska kyrkan. Sedan
konungen väl övertygats, att frågan om lärdomen måste tagas
upp, handlade han med vanlig snabbhet. Reformatorerna fingo
taga bladet från munnen, och i slutet av år 1526 utsändes till
personer av olika parti tio frågor angående kyrkan i allmänhet
och »lärdomen» i synnerhet: om Kristus givit påvar, biskopar
m. fl. något annat välde över människor än att förkunna Guds
ord och vilja och om några andra präster borde finnas än de,
som gjorde detta; om de förras bud och stadgar kunde binda
människan till någon synd; om det välde, som uppkommit med
»påven och hans hop», var med eller mot Kristus; om människan
bleve salig för sin förtjänsts skull eller av Guds blotta nåd; om
man borde dyrka eller tillbedja helgonen; om man hade att
hålla sig till någon annan uppenbarelse än Guds ord o. s. v.
Spörsmålen tillställdes särskilt den lärde teologie doktorn Peder
Galle i Uppsala och den oförfärade stadssekreteraren i
Stockholm mäster Olov, och båda besvarade frågorna. Den senare
reste själv till Uppsala, där han i konungens och rådets närvaro
redogjorde för sina svar och erbjöd doktor Peder ett offentligt
samtal, men denne vägrade. Då fick mäster Olov anlita
tryckpressen — de tio frågorna hade ökats med två: om klosterleverne
och sakramenten —, och han tryckte nu de tolv frågorna, sitt
ursprungliga svar på dem, dessutom doktor Peders svar och sitt
gendrivande av dessa. Det var visserligen ej den allra första
men den första betydande av mäster Olov under eget namn
utgivna reformationsskriften, utmärkt genom kraftigt språk, enkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
