Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tyska perioden 1538-1544 - I. Tyskt inflytande. Storpolitiken - 1. Brytningen med reformatorerna. Utländska rådgivare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRYTNINGEN MED REFORMATORERNA
härlighet. Han vände sig till en svensk humanist, som låg vid
tyska universitet, Nicolaus Magni, med bevekande böner: han
kunde icke göra vår Herre Gud eller världen behagligare tjänst,
än om han vore i sitt fädernesland och hulpe till att avvärja
dess skada; i Tyskland funnes överflöd på lärda män, men vad
brist på personer det var i Sverige, visste han själv. Men
mäster Nils förblev obeveklig och androg för sina vänner som
skäl sin djupa misstro till konungen; misstänksamheten, skriver
han en gång, hade i Sverige stigit så högt, att man icke en gång
kunde draga en suck, utan att det inrapporterades. Konungen
vände sig ännu en gång (1538) till honom med en skildring av
sin nöd, så snart han behövde skriva några brev »på den tyska
tungan», men gav honom därjämte det smickrande uppdraget
att utse en lärare åt prins Erik och dessutom att anskaffa någon
förståndig räknemästare, ty i Sverige fanns ingen, som visste
räknekonsten, och konungen ville uppfostra några »unga karlar
och drängar» i densamma. Det förra uppdraget åtminstone
uträttade Nicolaus Magni; han vände sig till Luther, och de
utsågo gemensamt en pommersk adelsman från Rügen vid namn
Georg Norman, som en tid studerat i Wittenberg, blivit magister
och även lär ha varit anställd vid Greifswalds universitet.
Året innan detta skedde hade konungen omsider fått sitt
behov både av en tysk kansler och av »kejsarlag» uppfyllt. I
början på augusti 1538 ankom över Danzig en tysk jurist,
Konrad von Pyhy, måhända på någon uppmaning, samt antogs
till kansler och hovråd eller, som det snart hette, överste
krigsräd och kansler eller överste kansler; redan i slutet av året
befann han sig i besittning av ett bland de större prebendena
vid Uppsala domkyrka och hade dessutom årslön i penningar.
Hans föregående liv är svept i dunkel. Han skulle ha hetat
Peutinger och varit besläktad med den kända familjen av samma
namn i Augsburg (vilket åter av andra bestrides) men fått rätt att
antaga namnet von Pyhy (eller Pihi), varit i kejserlig tjänst men
nödgats genom enskilda fienders tillskyndan lämna densamma. I Sverige
uppträdde han gift med en schlesisk fröken, Anna von Kökeritz,
och att han stått i nära förbindelse med denna släkt är
obestridligt, men han säges ha varit skild från en första hustru, ehuru
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
