Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tyska perioden 1538-1544 - I. Tyskt inflytande. Storpolitiken - 2. Den nya organisationen av stat och kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
som närmaste man, och kollegiet förgrenade sig för övrigt i två
avdelningar, räntekammaren med ett par kamrerare för
penninguppbörd och utbetalningar, räknekammaren med ett
antal kammarskrivare för fogdarnas redovisning och granskningen
därav. Noggranna föreskrifter gåvos för bokföringen. En stor
del av kronans inkomster utgick emellertid i naturaprodukter
och krävde särskild behandling. Varuhus inrättades i olika
städer, särskilda skrivare tillsattes vid dem, och ordentliga
register upplades. — En tredje central myndighet synes ha varit
påtänkt, krigsrådet; åtminstone uppträda von Pyhy och Sten
Eriksson (Leijonhufvud) med denna titel jämte den av
regementsråd, men därvid stannade det också. Slutligen insattes, såsom
redan nämnts, som högsta myndighet för kyrkoärenden under
konungen en superattendent eller, såsom titeln vanligen lyder,
superintendent, en högste tillsyningsman, såsom vars biträde
ett »religionsråd» omtalas.
Den nya organisationen skulle även utsträckas till landsorten,
och början gjordes med Västergötland. Där anordnades en
kollegial styrelse, likaledes kallad »regemente», som den 9 april
1540 fick en vidlyftig instruktion i en s. k ordinantia eller
landsordning. I spetsen för kollegiet ställdes en ståthållare,
en från Tyskland lånad titel, som från denna tid fick
medborgarrätt i Sverige; övriga medlemmar voro en underkansler, några
»medråd» eller assessorer och en sekreterare. Av medråden, fyra
till antalet, voro tre stora läntagare i Västergötland och den
fjärde lagman i Värmland. Man gjorde sålunda ett försök att
infoga det medeltidsärvda förläningsväsendet i Sverige i de
från det södra Europa lånade administrativa formerna. Om några
särskilda skäl talade för att just göra Västergötland till området
för de nya administrativa experimenten må lämnas därhän. En
stor del av landskapet var visserligen bortförlänad, frälset
talrikt och, måhända, självrådigt. Regementet skulle först och
främst utöva rättskipning efter former, lånade från den
kejserliga lagstiftningen i Tyskland, utgöra på detta område en
mellaninstans mellan häradsrätterna och »det höga regementet» i
Stockholm och sålunda tydligen ersätta lagmansrätten; det motsvarade
därjämte ett modernt landshövdingeämbete med inseende över
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
