Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tyska perioden 1538-1544 - I. Tyskt inflytande. Storpolitiken - 2. Den nya organisationen av stat och kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;
;
†
1
DEN NYA ORGANISATIONEN AV STAT OCH KYRKA
kronans egendom, kontroll över uppbörden och uppsikt över
allmän ordning och säkerhet eller så kallad politi, ett begrepp
och ett ord, som med denna landsordning gjorde sitt egentliga
inträde i Sverige. I sistnämnda avseende gåvos utförliga
bestämmelser, stundom förståndiga nog, i fråga om handeln, varupris,
fördärvade och förfalskade varor, rätt mått och vikt m. m. Vid
gränserna skulle särskild polisuppsikt hållas av en »omridande
rote» under en ryttmästare. I sammanhang därmed utfärdades
en förordning om de landsvägar i Västergötland, som skulle av
främlingar, köpmän m. fl. få begagnas från och till Halland eller
Norge, liksom i ordinantian föreskrifter om pass hade givits.
Landsordningen undertecknades och beseglades av medlemmar
både av det höga regementet och regementet i Västergötland.
Även för kyrkans angelägenheter var en genomgripande
förändring med lokalstyrelsen påtänkt. Den skulle i stiften utövas
av tvenne seniorer ur det andliga ståndet, som skulle visitera,
handhava kyrkotukt, examinera och insätta präster, ha
överinseende över skolväsendet och hospitalen, upprätta förteckningar
över kyrkosilver m. m. En »konservator», en lekman, skulle
skänka dem den världsliga maktens stöd och uppsikt. För hela
riket åter skulle tid efter annan kyrkomöten eller synoder sam-
mankallas för att behandla frågor om lära, ceremonier,
undervisningsväsen och sjukvård, ämnen som i århundraden skulle
utgöra föremål för ecklesiastikförvaltningen i Sverige. Idéerna
till denna organisation voro hämtade i den pommerska
kyrkoförfattningen, som kort förut fått en tillämpning även i
Danmark. Biskopsämbetet syntes i och med densamma bliva
överflödigt.
Det var en hel byråkrati, som gjorde sitt intåg i riket —
på papperet. Utom redan anförda hovråd, kammarråd,
ståthållare, assessorer finner man mönsterherre, hovmarskalk,
hovmästare, riksprofoss m. fl. mer eller mindre bekanta
ämbetstitlar. För främlingarna, och de voro många, utfärdades särskilda
»beställningsbrev» eller fullmakter, ett nytt och betydelsefullt
drag för förvaltningens organisation; de blevo därigenom
ämbetsmän, bundna till viss tjänst, och avgåvo motsvarande
försäkringar eller obligationer. Till systemet hörde dessutom ytterst
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
