Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tyska perioden 1538-1544 - I. Tyskt inflytande. Storpolitiken - 3. Utrikespolitik 1538-1544
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÜUTRIKESPOLITIK 1538—1544
hovet och för övrigt för sin räkning behöll hälften av de 6,000.
Maot slutet av året avreste omsider Pyhy, åt den svenske konun-
gen medförande den franska Mikaelsorden, och begav sig
långsamt på hemväg genom Tyskland, träffande avtal med enskilda
knektehövitsmän och till och med med en tysk furste om att träda
i svensk tjänst, för övrigt sysselsatt med underhandlingar av
olika slag. Då ingenting hördes av honom, blev Frans otålig,
och Richer avsändes ånyo till Sverige med uppdrag att yrka
på förbundsartiklarnas uppfyllelse och hjälptrupper i det
pågående kriget; han befann sig där i mars 1543 men fick vänta
på svar, tills kansleren kommit tillbaka, och så gick tiden förbi.
Även från Danmark kommo maningar till kraftigt
uppträdande mot kejsaren. Kristian III underrättade om fredsbrottet
med den senare och sökte jämna vägen för den svenske
konungens deltagande i kriget. Ännu byggde han förhoppningar på
hjälp av det schmalkaldiska förbundet och sökte på egen hand
bereda Sveriges upptagande i detsamma. Ett väsentligt hinder
ansågs alltjämt ligga i Berend von Melen, och så inlät sig den
danske konungen under våren 1542 med denne i en sällsam
underhandling, som fördes i djupaste hemlighet och slutade med
att den förre betalade honom en summa av 12,000 taler, mot
det att han lät falla sina klagomål och anspråk mot den svenske
konungen. Mot slutet av året avsändes en förtrogen agent,
sekreteraren Jörgen Corper, till Sverige för att underrätta om
denna uppgörelse men även för att skildra den politiska
ställningen, inhämta konungens avsikter med avseende på
förbindelsen med de evangeliska furstarna och ständerna, yrka på ett
personligt möte mellan konungarna för att överlägga om
gemensamt uppträdande mot kejsaren och uppmana konung Gustav
att snarast möjligt söka stilla upproret i Småland. Uppgörelsen
med Melen strandade på konungens fordran, att han formligen
skulle återkalla och kassera sin smädebok, men denne gamle
fiende befann sig snart i sådant läge, att han ej längre kunde
skada sin vederpart, och hade ju för övrigt fått sitt skadestånd.
På de övriga punkterna svarade konungen unudvikande med
1 Ett par år senare följde han sin herre i olyckan och dog i hans tjänst,
ovisst när.
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>