Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tyska perioden 1538-1544 - II. Striden om gammalt och fornt. Arvriket - 2. Den tyska regimens fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA REGIMENS FALL
fört ett överdådigt leverne, högmodigt bemött sina kolleger
m. m. d. Dessutom hade han ej kunnat redovisa för de medel
han haft om hand ända sedan sin ankomst till Sverige, och
de uppgingo till en summa av över 80,000 daler. Han
återfördes efter en tid till Västerås, tillbragte sina återstående år i
fångenskap och lär ha dött 1557. Man hör honom endast
omtalas, när han någon gång kallades att avgiva förklaring med
anledning av nya fordringsanspråk från Tyskland.
Det hade onekligen varit ett ledsamt äventyr med den tyske
kansleren, hans politik hade ej ökat den svenske konungens ära,
och hans levnadsförhållanden kastade ett tvetydigt skimmer
över den herre han tjänat; också hände det konungen att om
nätterna ha »stora fantasier med drömmar» om sin förre
förtroendeman. Både hans vänner och hans fordringsägare i Tyskland
beredde ock framgent konung Gustav förtret. De lurade på
vägarna och uppfångade förnäma svenskar, de uppvaktade med
sina kravbrev och spridde onda rykten om konungen av
Sverige. Denne fann sig ha länge varit utsatt för oförtjänt förtal.
Han hade ej glömt Melens smädebok; hans forne sekreterare
Wulf Gyler hade fyllt Danmark och Preussen med sina besvärande
klagomål; de svenska flyktingarna hade också utmålat honom
på det värsta; nu tillkommo alla smädelserna med anledning av
von Pyhys uppträdande och behandling. Konungen ansåg nödigt
att taga till ordet och utfärdade 1546 en vidlyftig försvarsskrift
till alla det heliga Romerska rikets ständer emot det obilliga
utskriande, osannfärdiga angivande, de äreröriga beskyllningar
och injurier, för vilka han varit föremål; han synes där särskilt
haft Melen i tankarna, men slutade med ett försvar för sin
behandling av den tyske kansleren.
Dennes inrättningar ha icke överlevat honom. Försöket att
redan nu lyckliggöra Sverige med byråkratiens välsignelse var
för tidigt gjort. Skillnaden var alltför betydlig mellan de relativt
små habsburgska arvländerna i Tyskland, från vilka förebilderna
närmast togos, och Sveriges oerhörda, glest befolkade vidder.
Här saknades den tiden framför allt lämpliga ämbetsmannaämnen.
Den svenska adeln var av gammalt en jordägarklass, för vilken
19—190882. Sveriges historia. IV.
289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
