Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den tyska perioden 1538-1544 - II. Striden om gammalt och fornt. Arvriket - 3. Arvföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
landen, för vad som var gammalt och fornt, för hela den gamla
ordningen i Sveriges statsskick och mot de nya begreppen om
statsmakt och om riksenheten framför landskapssjälvständigheten,
och konungen hade känt sin tron vackla. Liksom vid de förra
brytningarna, 1525, 1527 och 1529, skulle nu en uppgörelse på
hävdvunnet sätt äga rum på ett allmänt möte, en riksdag, ehuru
denna gång de tyska rådgivarnas inflytande mindre åt
förhandlingarna än åt uttryckssätt och tankegång gåvo en i många
stycken osvensk prägel. Det är ej konungens egen kraftfulla
vältalighet man denna gång får höra, det är de främmande
medhjälparnas otympliga språk, tunga lärdom och oklara begrepp,
som behärska detta möte mellan konung och folk och på ett
underligt sätt blanda sig med gammalsvenska föreställningar.
Riksdagskallelse utfärdades i november 1543. Liksom vid
föregående tillfällen var konungen angelägen att få ledarua för
motståndet representerade. Smålänningarna voro tillstädes, och
därjämte kallades, för första gången, ombud för det lägre klerkeriet,
sockenprästerna. Fogdarna i Småland fingo särskilt befallning
att från vart kontrakt eller härad skicka upp två av
kyrkoprästerna, »och ju större papister samma präster voro, som
uppskickade bliva, dess hellre vi det såge», skriver konungen, »på
det de måtte dock en gång höra och förnimma vad skäl och
bevis på Guds vägnar för handen äro, däremot de så hårt sträva
och motstånd göra».
Förberedelser för riksdagen träffades mot slutet av året under
överläggningar i rådet enligt ett utförligt program, som är
bevarat på tyska. Huru olydnaden och vederviljan mot konungen
skulle stillas, huru hans lidna förluster och omkostnader skulle
ersättas, huru hans unga arvherrskap skulle försörjas, huru
försvarsverket skulle ordnas, hörde till de viktigaste punkterna, och
rådet föreslog bland annat, på det att riket ej måtte råka i
splittring utan vara säkert på sitt överhuvud, konungen röna
bevis på undersåtarnas tacksamhet och ett möjligen tvedräktigt
val i framtiden förekommas, att hertig Erik, såsom redan lovats,
skulle efter faderns död inträda i regeringen och, om han
bortginge utan manlig avkomma, hertig Johan övertaga »börden», och
om denne doge utan söner, den tredje sonen hertig Magnus in-
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
