Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 1. Riksstyrelsen och rikshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
bekräfta nya förpliktelser till konungahuset. På sistnämnda
riksdag gjordes för första gången en direkt uttalad ändring i
landslagen och beslöts även en direkt beskattningsåtgärd, vilken
också sattes i verket. Allmogen kunde visserligen begagna
tillfället att framställa sina besvär; de egentliga riksdagsärendena
bestämdes emellertid av konungen, och de flesta brukade
synbarligen endast föreläggas rådet. Något samfällt riksdagsbeslut
uppsattes icke, endast förklaringar i vissa speciella frågor — och
av sådana utfärdades recessen i Västerås av rådet, arvföreningen
av rådet och adeln —, och det hände, att ett möte åtskildes utan
att ens någon sådan kom till stånd. Först vid den sista
riksdagen träffar man i huvudsak likalydande beslut, utfärdade i
ett eller flera exemplar av de olika stånden. Med konungens
goda minne eller på hans tillskyndan hade också alltsedan 1544
allt flera härad skaffat sig sigill, och allmogen kunde
följaktligen numera giva en högtidlig bekräftelse på sina förklaringar.
Häradssigill liksom statssigill fingo ännu en lång tid ersätta de
enskilda underskrifterna. — Huru obestämd än riksdagens
ställning sålunda var, det syntes dock konungen ha velat fastslå,
att den skulle samlas för att godkänna alla stora förändringar
i rikets författning eller styrelse. Men hurudan utvecklingen i
övrigt skulle bliva, det var ännu ovisst.
Man förhandlade i stället så mycket oftare i landsorten, i
synnerhet när det var fråga om gärder, och dylika
förhandlingar anknöto sig ej sällan till ett mera allmänt möte, en
riksdag eller en herredag, för att få bekräftelser inhämtade på deras
beslut. Man begagnade sig därvid, liksom förut, av de stora
marknaderna eller av konungsräfsten eller av möten med
särskilda klasser, säsom köpstadsmännen. Men även i dessa
förhandlingar med menige man inträdde en förändring. Under
den första oroliga hälften av konung Gustavs regering förgick
sällan något år, utan att han själv infann sig vid distingen eller
Eriksmässan eller någon annan stor folkförsamling eller i sitt
ställe åtminstone sände ett öppet brev med ursäkter för sin
frånvaro, med upplysningar om den allmänna ställningen, med
förmaningar och varningar av alla slag. Det var dessa mandat,
som ofta utgjorde praktstycken av politisk vältalighet och poli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
