Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 1. Riksstyrelsen och rikshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
de från domkapitel och kloster indragna arkiven, vilkas
urkunder behövdes för bevakande eller bestridande av rättsanspråk
på kyrkans gods, tjänstgjorde Rasmus Ludvigsson, med tiden
ryktbar som en torr och andelös men flitig krönikeskrivare och
som genealog. Ingen av kanslipersonalen intog emellertid någon
mera framstående ställning. Det hindrade icke, att enskilda
supplikanter, även av en högre samhällsställning, vände sig till en
sekreterare för att få ett ärende främjat, kanske också uppvaktade
med en eller annan gåva. Det blivande sekreterarregementet
framskymtar redan.
Ett förslag väcktes 1557 att över eller vid sidan av kansliet
organisera ett slags regeringsråd konungen till biträde, bestående
av sex hovråd. Man känner ej till att förslaget blev
verklighet, men titeln och ämbetet dyka upp igen längre fram.
I kammaren var verksamheten livligare och ordningen i
vissa avseenden bättre. Men även här saknades den högre
enhetliga ledningen; snart fanns det endast ett enda kammarråd,
Nils Pedersson (Bielke), och när han dog 1550, lämnades
ämbetet flera år ledigt; först 1558, då konungens egna krafter
började svika, finner man det åter besatt. Kamrerare och
kammarskrivare återstodo, men med deras arbetsprodukter blev konungen
aldrig belåten, trots ett ofta upprepat personligt ingripande, trots
kammarordningar och upprättande av mönsterregister.
Klagomålen över försumlighet och underslev i kammaren växa med åren.
I räknekammaren skedde emellertid fortfarande fogdarnas
redovisning, i räntekammaren uppbörden och utbetalningen av
penningar; de ännu bevarade fogderäkenskaperna, tiondelängderna,
räntekammarböckerna och andra register, årliga eller »summariska»,
höra till de viktigaste källorna för tidevarvets inre historia; trots
alla konungens anmärkningar måste eftervärlden erkänna, att det
var ett väldigt arbete, som utfördes. Under de långa fredsåren
fick slutligen uppbörden av de många naturaprodukter, vari
skatterna utgingo, en ökad betydelse. Varuhus funnos i
Stockholm, Norrköping (eller Söderköping), Kalmar och Älvsborg
huvudsakligen för smör och feta varor, hudar och skinn, järn
och koppar, tidtals även fisk, de förnämsta utförselvarorna med
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
