Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 2. Konung Gustav som regent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
varit haver, och att allmogen icke brukade sig högre i sådant
våld, än som den bör göra». Det verkar onekligen överraskande,
men ingen grundlagstolkare torde funnits, som kunnat eller velat
undervisa konungen om lagens innehåll. Lika litet kände han
sig bunden av egna brev eller uppdrag. Du skriver, hette det
i början av hans regering till en av kyrkans prelater, som en
tid var en förtroendeman, att du har vårt maktbrev, det vi också
bekänna. Dock var icke vår mening, att du med samma brev
annorlunda handla skulle än som vårt sinne var men icke mot
vårt sinne; icke heller bundo vi oss så med detta maktbrev, att
vi icke måtte giva dig en annan befallning, när oss täcktes, eller
det förändra, eftersom vår läglighet sig begåve. Konungen visste
icke så noga, skrev han, naivt nog, en annan gång, vilka brev
han förut givit rörande en viss sak. Till och med i fråga om
hans egen rätt till Sveriges krona ändrade sig, som vi förut sett,
hans uppfattning. Det kunde ej vara tal därom, att han icke var
en vald konung, men huru det var, hade han mot slutet av sin
regering kommit till den uppfattningen, att han åtminstone hade
bördsrätt till Sveriges krona, och han lät stöda den genom
genealogier, vilkas oriktighet han själv kanske icke insåg men
eftervärlden har uppvisat. Hans regering bär i många stycken
ett revolutionärt drag med dess fullkomliga likgiltighet för
gammal hävd och förvärvade rättigheter. Han var ej den, som
nedsatte kommittéer för att undersöka dylika.
Med en sådan uppfattning av sin ställning och sin makt, med
ett sådant sätt att gå till väga, kunde lätt en tyrann ha
framvuxit, och det är bekant, att beskyllningar för tyranni icke
saknades mot konung Gustav. Visserligen gjorde han sig också
skyldig till mången gärning, vars orätträdighet efter lagens
bokstav ligger i öppen dag, men i allmänhet bestämdes hans
handlingssätt av en klar och medveten blick för det allmänna bästa,
för hans egna plikter som konung. Kronans eller statens rätt
var det också som han förebar vid alla de stora förändringarna,
vid alla viktigare regeringsåtgärder, även när de buro spåren
av godtycklighet, och har han lärt den svenska allmogen något,
så var det begreppet om riket som helhet, vilket varit nära att
förgätas under unionen och under resningen mot densamma.
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
