Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - I. Inre förhållanden - 4. Kyrkan 1544-1560
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKAN 1544—1560
Det hade 1527 hetat, att biskoparna skulle efter
överenskommelse giva konungen vad som var över i deras ränta i »ett
stycke penningar», och kontrakt hade uppgjorts mellan dem och
konungen. Men »kontraktsbiskoparna» försvunno efter hand av en
eller annan anledning, biskoparnas hemman — biskopsborden —
och tionde indrogos småningom till kronan, och det blev hon,
som bestämde de nya biskoparnas underhåll, de förvandlades
den ene efter den andre till kronans löntagare. Snart kom
turen till domkapitlen. Prelaturer och kanonikat besattes ej
vidare, när de blevo lediga, och deras prebendehemman anslogos
till underhåll åt högre eller lägre tjänstemän eller lades rätt och
slätt under kronan. På 1540-talet togs ännu ett steg. De
kvarvarande kanikerna funno sig föranlåtna att bedja konungen
övertaga deras hemman, som de ej själva kunde sköta, och i
ersättning erhöllo de ett underhåll. Så småningom vart det tomt och
öde i kapitelsalarna, och i allmänhet var det endast domprosten
och skolmästaren, som funnos kvar. Kanikernas gårdar voro
bortförlänade eller sköttes av kungliga fogdar. En framstående
forskare har beräknat, på grunder som visserligen äro något
osäkra, den gamla kyrkans stat för biskopar och domkapitel till
170,000 mark, staten åter vid slutet av konung Gustavs regering
för då återstående biskopar, ordinarier och prästerskap i
stiftsstäderna, det senare motsvarande de forna domkapitlen, till
icke fullt 25,000 mark, alltså ungefär en sjundedel av den förra.
Om tiondeindragningen är redan talat; alltifrån 1557 skedde
uppbörden och redovisningen genom de kungliga fogdarna, och
den indragna tionden hade även till det yttre upphört att vara
en kyrklig inkomsttitel. — Klostrens egendomar gingo
naturligtvis samma väg, och ett måttligt underhåll lämnades åt de få,
som funnos kvar, såsom Vadstena, Nådendal och Sko. De
övergivna klosterbyggnaderna användes till världsliga ändamål
såsom spannmålsmagasin, rådstugor, sjukhus, eller nedbrötos.
Men det stannade ej därvid. I mitten av 1540-talet började
indragningen av sockenkyrkornas och sockenprästernas hemman.
Fogde efter fogde fick befallning att vederkännas dessa,
förevändningen var, att prästen ej kunde sköta dem, vederlag skulle
givas i tionde. I några landskap fick prästen behålla ett stom-
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
