Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allenastyrandets tid 1544-1560 - III. Gustav Vasas testamente - 1. Den kungliga familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV VASA
det är nu, som Jöran Persson, Karl de Mornay och andra deras
likar uppträda i Eriks omgivning.
Om dennes giftermål hade underhandlingar förts på olika
håll, vid tyska furstehov och i Polen, men utan resultat. Nu,
mot slutet av 1550-talet, tog Erik själv saken om hand och
riktade sina förhoppningar på den högt begåvade engelska
prinsessan Elisabet, ännu ivrigare, sedan hon 1558 bestigit tronen.
Beskickning efter beskickning avsändes till England; sändebuden
funno lämpligt att hos Erik underhålla förväntningar, som
saknade all verklig grund; denne förmådde fadern att 1559 avsända
den yngre sonen Johan till det engelska hovet och blev
slutligen allt ivrigare att själv få resa dit för att se och segra. Det
berättas till och med, att han på våren 1560 ämnade i hemlighet
smyga sig ur landet för att resa till England, och konungen,
som genomskådade hela ihåligheten av den engelska
giftermålsplanen, måste inskrida genom förbud att mot hans uttryckliga
vilja lämna Erik några skepp.
Dessa yttringar av ett oroligt och besynnerligt lynne,
berättelserna om Eriks levnadssätt i Kalmar, upprepade prov på
självrådighet förbittrade fadern och voro nära att vålla en fullständig
brytning, liksom de framkallade ord av den bittraste smärta.
I ett ryktbart brev av den 20 februari 1560 skrev konungen
sålunda som svar på ett brev från Erik, vilken påmint om hans
löfte att visa honom sin faderliga välvilja: »Vi veta mellan Gud
och oss och på vår själs salighet icke annat erinra, än att vi
alltid... varit dig för en tro fader och gärna fordrat det bästa,
i alla de saker, som vi kunnat tänka dig komma till gagn, bästa
tillväxt och upphöjelse, och besynnerligen i de stycken, som
mänskliga och möjliga vara kunna, men att göra din barnsliga
och kvinnliga affekt till fylles uti alla de stycken, som skadliga,
omöjliga och icke i vår makt äro, dem vilja vi hava oss
förbehållna»; genom underhandlingarna i England hade man endast
bringat åtlöje över Sverige och bortkastat mycket penningar,
»och må den allsmäktigaste Gud sig däröver förbarma», fortsätter
fadern varnande, »att din stora och omåttliga affekt skall leda
dig så vitt, att du bliver förd och kommer från allt mänskligt
judicium och förstånd och in uppå allsom största fördärv och
428
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
