Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 1. Inre förhållanden under de första åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIV
Kort efter kröningen begav sig konung Erik åstad på sin
friarfärd. Ledsagad av sina båda bröder, Magnus och Karl, samt
med ett lysande följe, stack han med 14 örlogsskepp i sjön från
Älvsborg den 1 september 1561, men vid Skagen möttes flottan
av en så häftig storm, att den vände om. På återvägen genom
Sverige stannade konungen en tid i Jönköping, och här inleddes
betydelsefulla förhandlingar rörande en för ögonblicket högst
brännande fråga, nämligen om adelns rusttjänstskyldighet.
Den sista av de flerfaldiga överenskommelser med adeln
beträffande vapentjänsten, som Gustav Vasa ingick (1559),
innebar, att en rustning skulle utgöras för varje 150 marks frälseränta
och en för varje 100 marks förläningsränta. Från adelns sida
hade emellertid omedelbart tillkännagivits, att nämnda
beräkningsgrunder voro för densamma alltför ogynnsamma. I Jönköping
förklarade nu adeln genom några riksråd såsom dess
representanter, att efter den värdering av den årliga räntan från arvegodsen,
som kammaren uppgjort, var det omöjligt att uppbära
vapentjänsten; en lindring i villkoren begärdes och blev även av
konungen medgiven. När förhandlingarna följande år återupptogos,
väcktes av adeln även andra frågor. Rustningarna voro av tre olika
slag: kyriss — den dyrbaraste — drabbtyg och skyttetyg. Man
fordrade, att tredjedelen av rustningarna finge vara av det tredje
slaget. Dessutom önskades samma frihet för sätesgårdarna, som
åtnjutits under konung Gustavs dagar, samt en fast värdering på
arvegodsräntan för hela konungens regeringstid. Då
överenskommelse redan blivit träffad om att adeln endast skulle göra tre
månaders tjänst utomlands på egen bekostnad, väcktes den
intressanta frågan om vad som skulle förstås med Sveriges rikes
gränser och yrkades, att därmed skulle menas gränserna under
konung Gustavs tid — betydelsefullt nu, då erövringarna i
Estland redan tagit sin början.
Konstitutionen i Uppsala av den 3 aug. 1562 gav
slutresultatet av dessa underhandlingar. För varje 300 marks
arvegodsränta skulle en välrustad karl med häst hållas kronan till
tjänst. Värderingen skulle gälla för hela konungens regering,
och vid densamma beräknades endast vissa huvudinkomster,
såsom av spannmål, smör, järn m. m. Från värderingen finge
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
