Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 3. Upplösningen av förbundet mellan Sverige och Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPLÖSNINGEN AV FÖRBUNDET MED DANMARK
Den danske konungen, som tydligen visade ringa intresse för
en fredlig uppgörelse, hade under hösten varit i Tyskland på
ett besök hos sin svåger, kurfursten av Sachsen. Efter
återkomsten avfärdade han i sin tur en beskickning till Sverige, som i
februari 1563 mottogs av konung Erik i Uppsala. Den hade
bland annat i uppdrag att förklara, att konung Fredrik ärvt av
sin fader de tre kronorna som vapen och ej förde dem Sverige
till förfång, ävensom att föreslå ett personligt möte mellan de
båda konungarna. Erik svarade på det förra dels med nya bevis
för Sveriges rätt till vapnet, dels ock med påståendet, att han
med lika goda skäl förde Danmarks och Norges vapen och
ej gjorde det Danmark till förfång; de tre lejonen vore i
själva verket Revals vapen. Ville emellertid konungen i Danmark
bortlägga tre kronor, skulle Erik å sin sida göra motsvarande
eftergift. Mot det personliga mötet hade han ingenting att
invända och föreslog Kalmar till mötesort. När de danska
sändebuden återvände med detta svar, var konung Fredriks beslut
fattat: han bestämde sig för krig.
Redan dessförinnan hade en handling av direkt fientlighet å
dansk sida företagits. När giftermålsunderhandlingen med
England drog ut på längden, hade Erik vänt sina blickar åt annat
håll och hos lantgreven av Hessen hört sig för om en
äktenskapsförbindelse med dennes dotter Kristina samt fått tillmötesgående
svar. En beskickning under ledning av Sten Eriksson och Gabriel
Oxenstierna avsändes i början av 1563 för att avsluta
överenskommelsen. Anlända till Köpenhamn begärde de svenska
sändebuden pass och lejd genom Danmark, men fingo under olika
förevändningar vänta på besked. Då brast tålamodet hos herr
Sten, och han försökte en dag med våld bana väg för sig och
sitt följe genom en av Köpenhamns portar. Han blev
övermannad, förd tillbaka och med sina kolleger hållen i fängsligt
förvar. Det var ett uppenbart brott mot folkrätten. Efter den
ovannämnda danska beskickningens återkomst vidtog konung
Fredrik också ofördröjligen rustningar till lands och sjöss, och på
ett rådsmöte i Köpenhamn i april tillkännagav han sitt beslut att
börja krig med Sverige. Så hade visserligen Erik vunnit sitt
mål att låta brytningen komma från Danmark.
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
