Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - I. Konung Erik XIV:s regering 1560-1567 - 4. Krig och underhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIV
Alexandrovskaja sloboda, förklarade de ryska stormännen öppen
fejd och inledde, behärskad av misstankar och onda lidelser,
ett fruktansvärt skräckvälde. Det var med denne högmodige,
halvt vanvettige och dock så sluge despot, som Erik skulle
underhandla för att få fördragspunkterna ändrade mera efter sina
önskningar.
En »ryssetolk», Henrik Mattsson, avsändes från Sverige på
våren 1565 med åtskilliga förslag, närmast med avseende på
rätten att göra erövringar från Polen, och följden blev, att
tsaren själv avfärdade ett sändebud till Sverige, Tretiak
Andrejevitsch Puschetnikov, som bland annat medförde ett viktigt
muntligt uppdrag. Tretiak dog, innan han träffat den svenske
konungen, men man vet, att det hemliga uppdraget bestod i
att fråga Erik, om han ville till tsaren utlämna den polske
konungens syster, hertig Johans gemål. Syftemålet med denna
efter västerländska begrepp upprörande framställning torde
ha varit, såsom nyare forskning gjort troligt, att i sin hand få
ett medel av kraftigaste slag att påverka konungen av Polen
och göra honom benägen till fred. Denna gång vart emellertid
budskapet icke framfört, men Erik var nyfiken och avsände till
Ryssland Hans Larsson (Björnram). I april 1566 fick denne
närmare besked om tsarens hemliga mening och kunde vid
återkomsten därom underrätta sin konung. Erik framställde efter
någon tid saken för rådet, som den 19 juli 1566 naturligt nog
avstyrkte densamma men på samma gång rådde att låta en
beskickning avgå till Ryssland för att ursäkta avslaget. Erik
synes emellertid ha varit nog grym att meddela sin fångne broder
tsarens förslag för att med detta hot förmå honom att genom
brev inverka på sin svåger, den polske konungen, i fredsvänlig
riktning.
Men den hemska tanken på Katarinas utlämnande har
fortfarande sysselsatt konung Erik. Han befann sig i en irriterad
stämning, som skymtar fram i hans dagbok för år 1566 och
även på annat sätt röjer sig. Kriget med Danmark hade gått
illa, åtminstone till lands. Oro, olydnad och motsträvighet
förspordes hos krigsfolket liksom hos allmogen, och allt strängare
åtgärder vidtogos för att kuva eller straffa densamma. Misstänk-
A
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
