Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brödrastriderna - III. Johan III:s regering 1569-1587 - 3. Svenska kyrkan 1560-1573. Den liturgiska striden och underhandlingar med Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN III
sista ut hos konung Erik, men han dömde denne sedermera
förlustig icke blott kronan utan även livet. ;
Under Erik XIV:s regering började i Sverige de första
protestantiska lärostriderna. Erik hade ett av sina första år inbjudit
främlingar att inflytta i Sverige. Åtskilliga kalvinister hade
begagnat sig därav, och med Dionysius Beurreus som föregångsman
upptogo de en strid, i vilken ärkebiskopen verksamt deltog.
Konungen fann sig slutligen föranlåten att utfärda ett mandat
mot spridande av villomeningar i avseende på nattvarden och
tog sålunda avgjort parti mot kalvinismen. Efter att hava
framkallat åtskilliga för det mesta otryckta stridsskrifter avstannade
denna rörelse efter hand av sig själv.
På en kyrkoordning hade, såsom redan nämnts, Laurentius
Petri länge arbetat. Mot slutet av konung Gustavs regering förelåg
en sådan, som, spridd i handskrift, flerstädes tjänade till
efterlevnad. Dess tryckning föreslogs 1562, men en sådan uteblev,
ovisst av vilken anledning. Först Johan III, redan från början
kyrkligt intresserad, befallde dess överseende och deltog själv
däri, varpå den trycktes 1571, och på ett kyrkomöte i Uppsala
1572 enade sig de närvarande om att över hela riket iakttaga
de kyrkoseder, som dittills varit i bruk i de svenska
församlingarna och sådana de avfattats i den tryckta kyrkoordningen. I
densamma, vars många förtjänster med skäl blivit prisade,
inrymdes ock en om varmt intresse för undervisningen vittnande
skolordning. Det har utan tvivel för den gamle ärkebiskopen
varit en tillfredsställelse av renaste slag att omsider få se detta
verk fullbordat och antaget. Ej långt därefter, den 26 oktober
1573, avled han. Redan då skymtade nya strider för den kyrka,
åt vars sak han ägnat ett långt liv, strider som allvarsamt nog
skulle hota beståndet av den ordning, som han lyckats
grundlägga och få fastslagen. Vad hans medtävlare om
ärkebiskopsstolen, Olaus Magnus, i landsflykten drömt om och skrivit för,
fosterlandets återförande till den katolska kyrkan, tycktes ett
ögonblick hava utsikt att bliva verklighet.
* *
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
