Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - II. Sigismunds tronbestigning i Sverige - 2. Sigismunds kröning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGISMUNDS KRÖNING
hertigen framställt ett förslag, som, jämfört med andra uttalanden
av honom, innebar, att han skulle utöva regeringen med råds råde
efter konungaeden, varjämte några knapphändiga bestämmelser
upptogos om ordningen i kansli och kammare m. m. I mars
kom rådet fram med ett förslag till regeringsordning, enligt vilket
regeringen under konungens frånvaro skulle utövas av hertigen
och rådet samfällt. Förslaget är för övrigt märkligt såsom uttryck
för den hos rådet efter hand mognade uppfattningen om behovet av
att organisera förvaltningen, såväl den centrala som den provinsiella,
kring vissa bestämda myndigheter; där upptogos också mer eller
mindre detaljerade instruktioner för de förnämsta ämbetena, vilka
naturligtvis förbehöllos adeln, och där skildes för första gången fullt
medvetet mellan statstjänst och hovtjänst. Förslaget var uppgjort
av Erik Sparre, vars teorier aldrig på ett så lysande sätt som
under detta år gjort sig gällande.
Även i denna inre fråga inblandade sig Malaspina och rådde
konungen att se sig noga för, innan han uppdrog regeringen
vare sig åt hertigen ensam eller åt honom och riksråden samfällt.
I det första förslag till regeringsordning, som konungen framställde,
lämnades också den frågan öppen; konungen sökte där förbehålla
sig avgöranderätten i så många ärenden som möjligt och —
likaledes i enlighet med Malaspinas råd — göra ståthållarna i
landsorterna i största mån beroende av honom själv. Hertigen ogillade
båda förslagen, men rådet bekvämade sig i ett nytt förslag att
gå konungens önskningar mera till mötes. Slutligen utfärdade
Sigismund i juli en regeringsordning, i vilken styrelsen uppdrogs åt
hertigen och rådet gemensamt och vissa jämkningar i övrigt
gjordes, men hertigen förkastade densamma. Då återstod endast
att nöja sig med en regeringsfullmakt, och nya förslag korsade
varandra. Till sist utställde Sigismund den 28 juli från
Älvsnabben en sådan, i vilken han såtillvida gjorde en eftergift för
hertigens önskningar att erkännas som »förman» eller
riksföreståndare, att denne insattes som »den förnämste» i regeringen,
men däremot förbjöd hertigen att konungen oåtspord och mot hans
vilja utfärda förordningar eller sammankalla allmänna riksdagar.
Hertigen hade under meningsskiftena mer än en gång uttalat
17—201267. Sveriges historia. V.
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
