Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionen med Polen och den politisk-religiösa brytningen 1587-1600 - III. Brytningsåren 1595-1600 - 1. Riksdagen i Söderköping 1595
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
BRYTNINGSÅREN 1595—1600.
1.
RIKSDAGEN I SÖDERKÖPING 1595.
Medan Sigismund på angivet sätt drog sig undan varje
bindande överenskommelse om regeringsordningen, tillsatte han i
stället på egen hand ståthållare i olika landsändar. Så
utnämndes mot rådets protest och i strid med konungens egen
försäkran katoliken Erik Brahe till ståthållare på Stockholms slott,
varunder hela Norrland lydde — brodern Gustav Brahe, som
var protestant, insattes dock snart vid hans sida —, Erik Sparre
återfick Västmanland och Dalarna, Nils Gyllenstierna bekräftades
som ståthållare i Småland, liksom Fleming i Finland, Erik
Stenbock bibehölls i sitt ståthållareskap i Västergötland och Arvid
Stenbock fick Vadstena med en del av Östergötland.
Ståthållarnas ställning till centralregeringen var ej bestämd, och
Sigismunds avsikt visade sig snart vara att direkt, med förbigående
av den senare, giva ståthållarna eller dem bland dessa, som han
kunde lita på, befallningar från Polen. Även i dessa
anordningar låg en källa till konflikter, och tydligen ämnade konungen
att försvaga både hertigens och rådets inflytande; vid denna tid
litade han ej på någondera parten.
Redan ett par dagar efter konungens avresa den 14 juli från
Stockholm hade hertigen föreslagit rådet en närmare
överenskommelse dem emellan om regeringen, och sedan han den 15
augusti kommit till huvudstaden, började livliga förhandlingar.
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
